Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

Varje år möter omkring 100 000 elever Tallriksmodellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 15 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Koll på kollegor

"Jag blir en bättre kliniker av att forska"

Karin Windahl är en av de första dietisterna som har lyckats få en eftertraktad postdoktjänst. Här delar hon sina erfarenheter av forskarlivet och vägen dit.

Nina Granberg 13 april, 2026 • 3 minuters läsning

Hur blev du forskare?

– Jag har arbetat större delen av mitt yrkesliv som dietist på Danderyds sjukhus, främst med patienter med kronisk njursvikt. Intresset för forskning har alltid funnits, men vägen...

Gastroenterologi

Från ”mormorskost” till klinisk studie

Kostbehandlingen CDED (Crohn’s Disease Exclusion Diet) för barn med inflammatorisk tarmsjukdom är ingen nyhet, men den har använts begränsat i Sverige. Nu ska en nordisk variant testas i ett omfattande forskningsprojekt. Långsiktiga målet är att bidra med evidens till de nationella riktlinjerna och vårdprogrammet för IBD hos barn och unga.

Kajsa Asp Jonson 13 april, 2026 • 5 minuters läsning

Cded är en strukturerad kostbehandling som inleds med total enteral nutrition. Därefter görs en försiktig övergång till en antiinflammatorisk specialkost som syftar till att minska tarmens...