Krönika

Matvanor, kostråd och yttrandefrihet

Tack och lov för att 2024 är ett skottår. För det glider ut i ett dygns längre spagat så att ingen kan påstå att den inte har tiden för att tänka lite extra. Det är som i gamla 10 000-kronorsfrågan: ”Vill du ha extra betänketid?” Ja tack!

Richard Tellström 9 april, 2024 • Uppdaterades 18 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Matkulturen präglas av kvardröjande pandemieffekter, matprishöjningar och kommunala budgetbrister. Sorgkantat, men ingen ovanlighet genom historien; ekonomiska och politiska kriser har alltid skapat omvärdering av matkulturen. Framför oss ligger dessutom två oförutsägbara och matpåverkande händelser: Fortsatt krig i närområdet som på några få veckor plötsligt kan bli vårt. Och så ett krig i Mellanöstern som stör livsmedelsrutterna genom Suezkanalen. Det amerikanska presidentvalets resultat oroar också.

Bra beredskapsplanering görs redan på många håll. Ibland genomtänkt (som att lagra råvaror som ingår i den vanliga veckomatsedeln). Ibland ogenomtänkt (som att bygga upp lager av frystorkade livsmedel som endast kommer att kulturellt accepteras om det blir svält). Det kan 2024 vara läge för att damma av råden för ”matvanor i krig”. Är man trädgårdskonsulent handlar tipsen i stället om sommarens odling och tillfälle att understryka att 2024 får bli året då robotgräsklipparen ställdes av i väntan på mer fredliga tider. För gräsmattan är vår närmaste kolonilott.

Men även utan dystopin omprövar människor det föregående decenniets matideal. Höga ambitioner förkastas som att offentligmaten skulle tillagas på mer ekoråvaror. Framåtandans pris visade sig vara alltför högt. Skolornas specialkost ifrågasätts också, och endast den strikt medicinska blir kvar. En del friskolor gör det enklaste och billigaste; går helt över till vegetabilisk kost för alla elever och sparar på alla varianter. Tjugotalet blir alltmer en motsatts till tiotalet.

Dåliga ekonomiska tider och nya näringsråd har genom historien inte varit en bra kombo.
Richard Tellström

I denna tid av osäkerhet kommer något som nästan är lika sällsynt som återvändande kometer; nya kostråd. Forskningsunderlaget är redan presenterat men nu ska naturvetenskapen göras om till matkultur, alltså fattbara råd ned på matsedelsnivå. Men under de senaste 75 åren sedan ”hälsobågen”, den första kostrådsmodellen, testades har vanligen endast välutbildade, kostpolitiskt aktiva eller ekonomiskt oberoende kunnat översätta näringsvetenskapens råd till en vardagsmiddag. Dåliga ekonomiska tider och nya näringsråd har genom historien inte varit en bra kombo. Matvärderingarna blickar bakåt till det igenkännliga och är inte öppen för det nya. Kanske bättre att vänta med råden?

Jag vill ändå ge ett tips på två filosofiska frågor för det lite längre året: Vad gör vi med dem som inte använder sitt förnuft till att välja de livsmedel som vi upplysta vill att de ska göra? Slipper de om de inte vill? Eller ska vi använda det som vi faktiskt vet fungerar för ett mer hälsoriktigt ätande; rejäla riktade matskattehöjningar och protektionistiska beslut till fromma för det inhemska och hälsosamma jordbruket? Eller ska maten liksom den politiska opinionen ses som en fråga om yttrandefrihet?

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...