Krönika

Matvanor, kostråd och yttrandefrihet

Tack och lov för att 2024 är ett skottår. För det glider ut i ett dygns längre spagat så att ingen kan påstå att den inte har tiden för att tänka lite extra. Det är som i gamla 10 000-kronorsfrågan: ”Vill du ha extra betänketid?” Ja tack!

Richard Tellström 9 april, 2024 • Uppdaterades 18 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Matkulturen präglas av kvardröjande pandemieffekter, matprishöjningar och kommunala budgetbrister. Sorgkantat, men ingen ovanlighet genom historien; ekonomiska och politiska kriser har alltid skapat omvärdering av matkulturen. Framför oss ligger dessutom två oförutsägbara och matpåverkande händelser: Fortsatt krig i närområdet som på några få veckor plötsligt kan bli vårt. Och så ett krig i Mellanöstern som stör livsmedelsrutterna genom Suezkanalen. Det amerikanska presidentvalets resultat oroar också.

Bra beredskapsplanering görs redan på många håll. Ibland genomtänkt (som att lagra råvaror som ingår i den vanliga veckomatsedeln). Ibland ogenomtänkt (som att bygga upp lager av frystorkade livsmedel som endast kommer att kulturellt accepteras om det blir svält). Det kan 2024 vara läge för att damma av råden för ”matvanor i krig”. Är man trädgårdskonsulent handlar tipsen i stället om sommarens odling och tillfälle att understryka att 2024 får bli året då robotgräsklipparen ställdes av i väntan på mer fredliga tider. För gräsmattan är vår närmaste kolonilott.

Men även utan dystopin omprövar människor det föregående decenniets matideal. Höga ambitioner förkastas som att offentligmaten skulle tillagas på mer ekoråvaror. Framåtandans pris visade sig vara alltför högt. Skolornas specialkost ifrågasätts också, och endast den strikt medicinska blir kvar. En del friskolor gör det enklaste och billigaste; går helt över till vegetabilisk kost för alla elever och sparar på alla varianter. Tjugotalet blir alltmer en motsatts till tiotalet.

Dåliga ekonomiska tider och nya näringsråd har genom historien inte varit en bra kombo.
Richard Tellström

I denna tid av osäkerhet kommer något som nästan är lika sällsynt som återvändande kometer; nya kostråd. Forskningsunderlaget är redan presenterat men nu ska naturvetenskapen göras om till matkultur, alltså fattbara råd ned på matsedelsnivå. Men under de senaste 75 åren sedan ”hälsobågen”, den första kostrådsmodellen, testades har vanligen endast välutbildade, kostpolitiskt aktiva eller ekonomiskt oberoende kunnat översätta näringsvetenskapens råd till en vardagsmiddag. Dåliga ekonomiska tider och nya näringsråd har genom historien inte varit en bra kombo. Matvärderingarna blickar bakåt till det igenkännliga och är inte öppen för det nya. Kanske bättre att vänta med råden?

Jag vill ändå ge ett tips på två filosofiska frågor för det lite längre året: Vad gör vi med dem som inte använder sitt förnuft till att välja de livsmedel som vi upplysta vill att de ska göra? Slipper de om de inte vill? Eller ska vi använda det som vi faktiskt vet fungerar för ett mer hälsoriktigt ätande; rejäla riktade matskattehöjningar och protektionistiska beslut till fromma för det inhemska och hälsosamma jordbruket? Eller ska maten liksom den politiska opinionen ses som en fråga om yttrandefrihet?

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.