Folkhälsa

Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem

Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart för planeten, människan och näringslivet? Vilka utmaningar ser aktörerna i systemet och vad behöver göras på kort och lång sikt för ett mer hållbart svenskt livsmedelssystem?

En grupp myndigheter däribland SLV och FOHM har enats kring gemensamma målbilder för det svenska livsmedelssystemet. Den 31 maj presenteras målbilderna och det diskuterar om hur man går vidare tillsammans med representanter från näringslivet, akademin och civilsamhället.

En omställning av livsmedelssystemet är nödvändig för att vi ska kunna nå FN:s globala hållbarhetsmål och de nationella miljömålen, folkhälsomålen och målen i livsmedelsstrategin. För att kunna ställa om till ett hållbart livsmedelssystem såg Miljömålsrådet 2019 behov av att stärka myndigheternas samverkan och öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad. Det är bakgrunden till att programområdet ”Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem” initierades. Tio myndigheter anslöt sig till programområdet, och Vinnova involverades som processtöd. Programområdet startade i mars 2021.

Arbetet för ett mer hållbart livsmedelssystem erbjuder möjligheter att lösa många av dagens samhällsproblem samtidigt. Utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet har myndigheterna utvecklat och beslutat om tio gemensamma målbilder som kommer att vägleda arbetet framåt – både arbetet på de enskilda myndigheterna och det myndighetsgemensamma arbetet.

Målbilderna är:

Alla kan äta hållbart

God kunskap om värdet av hållbar mat hos samhällets alla aktörer

Livsmedlen och livsmedelsproduktionen främjar människors, djurs och växters hälsa

Livsmedelssystemet skapar sysselsättning och hållbar utveckling i hela Sverige

Livsmedelsproduktionen bevarar och stärker ekosystemen och gynnar biologisk mångfald

Hållbart nyttjande av naturresurser och ökad cirkularitet

Livsmedelssystemet bidrar till minskad klimatpåverkan i alla led

Lönsamt att producera, distribuera och sälja hållbar mat och dryck

Robust och uthållig livsmedelsförsörjning

Attraktiv, jämlik, jämställd och innovativ livsmedelsbransch med god tillgång till arbetskraft med rätt kompetens.

Med hjälp av målbilderna kan myndigheterna göra avvägningar, förbättra samordning och samverkan samt underlätta en fortsatt hållbar omställning för företag, organisationer och konsumenter i det svenska livsmedelssystemet.

Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem. Arbetet har utgjort ett av sju programområden inom Miljömålsrådet och pågått från mars 2021 till maj 2022.

En avslutande konferens hålls den 31 maj.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.