Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem

Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart för planeten, människan och näringslivet? Vilka utmaningar ser aktörerna i systemet och vad behöver göras på kort och lång sikt för ett mer hållbart svenskt livsmedelssystem?

En grupp myndigheter däribland SLV och FOHM har enats kring gemensamma målbilder för det svenska livsmedelssystemet. Den 31 maj presenteras målbilderna och det diskuterar om hur man går vidare tillsammans med representanter från näringslivet, akademin och civilsamhället.

En omställning av livsmedelssystemet är nödvändig för att vi ska kunna nå FN:s globala hållbarhetsmål och de nationella miljömålen, folkhälsomålen och målen i livsmedelsstrategin. För att kunna ställa om till ett hållbart livsmedelssystem såg Miljömålsrådet 2019 behov av att stärka myndigheternas samverkan och öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad. Det är bakgrunden till att programområdet ”Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem” initierades. Tio myndigheter anslöt sig till programområdet, och Vinnova involverades som processtöd. Programområdet startade i mars 2021.

Arbetet för ett mer hållbart livsmedelssystem erbjuder möjligheter att lösa många av dagens samhällsproblem samtidigt. Utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet har myndigheterna utvecklat och beslutat om tio gemensamma målbilder som kommer att vägleda arbetet framåt – både arbetet på de enskilda myndigheterna och det myndighetsgemensamma arbetet.

Målbilderna är:

  • Alla kan äta hållbart
  • God kunskap om värdet av hållbar mat hos samhällets alla aktörer
  • Livsmedlen och livsmedelsproduktionen främjar människors, djurs och växters hälsa
  • Livsmedelssystemet skapar sysselsättning och hållbar utveckling i hela Sverige
  • Livsmedelsproduktionen bevarar och stärker ekosystemen och gynnar biologisk mångfald
  • Hållbart nyttjande av naturresurser och ökad cirkularitet
  • Livsmedelssystemet bidrar till minskad klimatpåverkan i alla led
  • Lönsamt att producera, distribuera och sälja hållbar mat och dryck
  • Robust och uthållig livsmedelsförsörjning
  • Attraktiv, jämlik, jämställd och innovativ livsmedelsbransch med god tillgång till arbetskraft med rätt kompetens.
  • Med hjälp av målbilderna kan myndigheterna göra avvägningar, förbättra samordning och samverkan samt underlätta en fortsatt hållbar omställning för företag, organisationer och konsumenter i det svenska livsmedelssystemet.

    Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem. Arbetet har utgjort ett av sju programområden inom Miljömålsrådet och pågått från mars 2021 till maj 2022.

    En avslutande konferens hålls den 31 maj.



    Folkhälsa

    Här är svenskarnas nya matvanor

    Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1207

    Foto: AdobeStock

    Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

    Priset styr mer än förr

    Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

    Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

    IMG_1210
    Kökets matundersökning 2025

    Klimatet tappar

    Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

    Tiktok ungas favorit

    När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

    AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

    Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

    • 7 av 10 är intresserade av matlagning
    • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
    • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
    • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
    • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
    • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

    Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



    Kalkyler & Verktyg

    Ny version av Livsmedelsdatabasen

    Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
    IMG_1201

    Foto: AdobeStock

    Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

    Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

    Förändrade jodvärden

    Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

    Nya livsmedel

    Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

    • modersmjölksersättning
    • tillskottsnäring för småbarn
    • soyghurt, smaksatt och berikad
    • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
    • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
    • fisksås

    Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.