Folkhälsa

Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Myndigheternas gemensamma målbilder för arbetet med ett hållbart livsmedelssystem

Hur kan vi som myndigheter bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart för planeten, människan och näringslivet? Vilka utmaningar ser aktörerna i systemet och vad behöver göras på kort och lång sikt för ett mer hållbart svenskt livsmedelssystem?

En grupp myndigheter däribland SLV och FOHM har enats kring gemensamma målbilder för det svenska livsmedelssystemet. Den 31 maj presenteras målbilderna och det diskuterar om hur man går vidare tillsammans med representanter från näringslivet, akademin och civilsamhället.

En omställning av livsmedelssystemet är nödvändig för att vi ska kunna nå FN:s globala hållbarhetsmål och de nationella miljömålen, folkhälsomålen och målen i livsmedelsstrategin. För att kunna ställa om till ett hållbart livsmedelssystem såg Miljömålsrådet 2019 behov av att stärka myndigheternas samverkan och öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad. Det är bakgrunden till att programområdet ”Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem” initierades. Tio myndigheter anslöt sig till programområdet, och Vinnova involverades som processtöd. Programområdet startade i mars 2021.

Arbetet för ett mer hållbart livsmedelssystem erbjuder möjligheter att lösa många av dagens samhällsproblem samtidigt. Utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet har myndigheterna utvecklat och beslutat om tio gemensamma målbilder som kommer att vägleda arbetet framåt – både arbetet på de enskilda myndigheterna och det myndighetsgemensamma arbetet.

Målbilderna är:

Alla kan äta hållbart

God kunskap om värdet av hållbar mat hos samhällets alla aktörer

Livsmedlen och livsmedelsproduktionen främjar människors, djurs och växters hälsa

Livsmedelssystemet skapar sysselsättning och hållbar utveckling i hela Sverige

Livsmedelsproduktionen bevarar och stärker ekosystemen och gynnar biologisk mångfald

Hållbart nyttjande av naturresurser och ökad cirkularitet

Livsmedelssystemet bidrar till minskad klimatpåverkan i alla led

Lönsamt att producera, distribuera och sälja hållbar mat och dryck

Robust och uthållig livsmedelsförsörjning

Attraktiv, jämlik, jämställd och innovativ livsmedelsbransch med god tillgång till arbetskraft med rätt kompetens.

Med hjälp av målbilderna kan myndigheterna göra avvägningar, förbättra samordning och samverkan samt underlätta en fortsatt hållbar omställning för företag, organisationer och konsumenter i det svenska livsmedelssystemet.

Syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem. Arbetet har utgjort ett av sju programområden inom Miljömålsrådet och pågått från mars 2021 till maj 2022.

En avslutande konferens hålls den 31 maj.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.