Gastroenterologi

Att skippa socker och stärkelse effektivt vid IBS

Symtomen hos patienter med mag-/tarmsjukdomen IBS förbättrades lika mycket av att äta mindre socker och stärkelse som för dem som följde FODMAP – den idag rekommenderade dieten.

30 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Resultaten, som presenteras i en ny studie vid Lunds universitet, visar även att viktnedgången blir större och sötsuget mindre för den som följer dieten med mindre socker och stärkelse.

Bodil Ohlsson är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Att hon valt att undersöka just sockers och stärkelses betydelse vid IBS har att göra med en genetikers upptäckt: bland IBS-patienter finns det en överrepresentation av en genetisk variation som hindrar nedbrytning av socker och stärkelse i tarmen.

– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson.

För några år sedan ledde hon en studie där 105 personer med IBS ingick. I fyra veckor fick de äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet (starch and sucrose-reduced diet). Utöver sötsaker ska hårt processad mat – ”färdigrätter” - undvikas. Den gången visade resultaten att SSRD-dieten minskade IBS-symtomen kraftigt. De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, samt diarré och/eller förstoppning.

Den aktuella studien, vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tar avstamp i en fråga som ingen tidigare forskat på: hur skulle SSRD stå sig mot den rådande kostrekommendationen vid IBS, dieten FODMAP? I den dieten ska också gluten och laktos uteslutas.

– Så 2022 påbörjade vi den här studien där vi jämfört SSRD och Low FODMAP. I studien deltar 155 diagnostiserade IBS-patienter som är lottade att följa antingen SSRD eller Low FODMAP i fyra veckor. De fick inte redan stå på någon diet, utan skulle så att säga ha ”ätit vad som helst” innan, berättar Bodil Ohlsson.

Deltagarna i båda grupperna skulle följa respektive diets grundprinciper. Men hur ofta eller hur regelbundet de åt valde de själva. I båda grupperna, oavsett diet, förbättrades IBS-symtomen med 75-80 procent, vilket enligt Bodil Ohlsson ”till och med var bättre än vi förväntat oss”. Dessutom var viktnedgången efter fyra veckor större i SSRD-gruppen. Det var också i den gruppen som sötsuget minskade mest vilket är positivt, eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer, konstaterar Bodil Ohlsson.

– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag! säger Bodil Ohlsson.

SSRD dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. De största skillnaderna mellan FODMAP och SSRD är att SSRD tillåter intag av frukt, fruktos, laktos och sötningsmedel, medan FODMAP är mindre strikt när det gäller sackaros och stärkelse.“A Starch- and Sucrose-Reduced Diet Has Similar Efficiency as Low FODMAP in IBS—A Randomized Non-Inferiority Study”

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.