Gastroenterologi

Att skippa socker och stärkelse effektivt vid IBS

Symtomen hos patienter med mag-/tarmsjukdomen IBS förbättrades lika mycket av att äta mindre socker och stärkelse som för dem som följde FODMAP – den idag rekommenderade dieten.

30 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Resultaten, som presenteras i en ny studie vid Lunds universitet, visar även att viktnedgången blir större och sötsuget mindre för den som följer dieten med mindre socker och stärkelse.

Bodil Ohlsson är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Att hon valt att undersöka just sockers och stärkelses betydelse vid IBS har att göra med en genetikers upptäckt: bland IBS-patienter finns det en överrepresentation av en genetisk variation som hindrar nedbrytning av socker och stärkelse i tarmen.

– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson.

För några år sedan ledde hon en studie där 105 personer med IBS ingick. I fyra veckor fick de äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet (starch and sucrose-reduced diet). Utöver sötsaker ska hårt processad mat – ”färdigrätter” - undvikas. Den gången visade resultaten att SSRD-dieten minskade IBS-symtomen kraftigt. De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, samt diarré och/eller förstoppning.

Den aktuella studien, vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tar avstamp i en fråga som ingen tidigare forskat på: hur skulle SSRD stå sig mot den rådande kostrekommendationen vid IBS, dieten FODMAP? I den dieten ska också gluten och laktos uteslutas.

– Så 2022 påbörjade vi den här studien där vi jämfört SSRD och Low FODMAP. I studien deltar 155 diagnostiserade IBS-patienter som är lottade att följa antingen SSRD eller Low FODMAP i fyra veckor. De fick inte redan stå på någon diet, utan skulle så att säga ha ”ätit vad som helst” innan, berättar Bodil Ohlsson.

Deltagarna i båda grupperna skulle följa respektive diets grundprinciper. Men hur ofta eller hur regelbundet de åt valde de själva. I båda grupperna, oavsett diet, förbättrades IBS-symtomen med 75-80 procent, vilket enligt Bodil Ohlsson ”till och med var bättre än vi förväntat oss”. Dessutom var viktnedgången efter fyra veckor större i SSRD-gruppen. Det var också i den gruppen som sötsuget minskade mest vilket är positivt, eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer, konstaterar Bodil Ohlsson.

– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag! säger Bodil Ohlsson.

SSRD dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. De största skillnaderna mellan FODMAP och SSRD är att SSRD tillåter intag av frukt, fruktos, laktos och sötningsmedel, medan FODMAP är mindre strikt när det gäller sackaros och stärkelse.“A Starch- and Sucrose-Reduced Diet Has Similar Efficiency as Low FODMAP in IBS—A Randomized Non-Inferiority Study”

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.