Gastroenterologi

Att skippa socker och stärkelse effektivt vid IBS

Symtomen hos patienter med mag-/tarmsjukdomen IBS förbättrades lika mycket av att äta mindre socker och stärkelse som för dem som följde FODMAP – den idag rekommenderade dieten.

30 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Resultaten, som presenteras i en ny studie vid Lunds universitet, visar även att viktnedgången blir större och sötsuget mindre för den som följer dieten med mindre socker och stärkelse.

Bodil Ohlsson är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Att hon valt att undersöka just sockers och stärkelses betydelse vid IBS har att göra med en genetikers upptäckt: bland IBS-patienter finns det en överrepresentation av en genetisk variation som hindrar nedbrytning av socker och stärkelse i tarmen.

– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson.

För några år sedan ledde hon en studie där 105 personer med IBS ingick. I fyra veckor fick de äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet (starch and sucrose-reduced diet). Utöver sötsaker ska hårt processad mat – ”färdigrätter” - undvikas. Den gången visade resultaten att SSRD-dieten minskade IBS-symtomen kraftigt. De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, samt diarré och/eller förstoppning.

Den aktuella studien, vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tar avstamp i en fråga som ingen tidigare forskat på: hur skulle SSRD stå sig mot den rådande kostrekommendationen vid IBS, dieten FODMAP? I den dieten ska också gluten och laktos uteslutas.

– Så 2022 påbörjade vi den här studien där vi jämfört SSRD och Low FODMAP. I studien deltar 155 diagnostiserade IBS-patienter som är lottade att följa antingen SSRD eller Low FODMAP i fyra veckor. De fick inte redan stå på någon diet, utan skulle så att säga ha ”ätit vad som helst” innan, berättar Bodil Ohlsson.

Deltagarna i båda grupperna skulle följa respektive diets grundprinciper. Men hur ofta eller hur regelbundet de åt valde de själva. I båda grupperna, oavsett diet, förbättrades IBS-symtomen med 75-80 procent, vilket enligt Bodil Ohlsson ”till och med var bättre än vi förväntat oss”. Dessutom var viktnedgången efter fyra veckor större i SSRD-gruppen. Det var också i den gruppen som sötsuget minskade mest vilket är positivt, eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer, konstaterar Bodil Ohlsson.

– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag! säger Bodil Ohlsson.

SSRD dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. De största skillnaderna mellan FODMAP och SSRD är att SSRD tillåter intag av frukt, fruktos, laktos och sötningsmedel, medan FODMAP är mindre strikt när det gäller sackaros och stärkelse.“A Starch- and Sucrose-Reduced Diet Has Similar Efficiency as Low FODMAP in IBS—A Randomized Non-Inferiority Study”

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.

Forskning

Viktigt med solskydd vid östrogenbehandling

Kvinnor som använder östrogenbehandling kan ha en ökad risk för flera vanliga former av hudcancer. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskarna betonar samtidigt att kvinnor inte ska avstå från sin behandling, men uppmanar till extra noggrant solskydd.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Studien baseras på data från den långsiktiga befolkningsstudien Melanoma in Southern Sweden (MISS) och omfattade drygt 40 000 kvinnor i södra Sverige. Forskarna fann att kvinnor som använt östrogenbehandling hade en högre risk för melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer jämfört med kvinnor som inte använt behandlingen. Den största riskökningen sågs för melanom.

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som solvanor, hudtyp och hårfärg. En möjlig förklaring är enligt forskarna att östrogen kan göra huden mer känslig för UV-strålning.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna forska mer på detta, säger Gustav Christensen, doktorand i onkologi vid Lunds universitet, till webbsajten Vetenskap & Hälsa.

Läs mer HÄR.