Folkhälsa

Svenskarnas matvanor oroar

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenskarna äter för mycket socker och för mycket av fel sorts fett, men för lite frukt och grönt. Sämst matvanor har unga vuxna. Det visar Livsmedelsverkets nya nationella matvaneundersökning bland vuxna i Sverige.

– För mycket socker, salt och mättat fett och för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn är matvanor som vi vet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Därför är resultaten oroväckande, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten.

I undersökningen deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om matvanor.

Unga kvinnor äter sämstResultatet visar att unga, 18-30 år, äter betydligt sämre än äldre – mindre fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, men mer läsk och pizza. Många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Sämst matvanor har unga kvinnor.

– Vi ser att unga kvinnor faktiskt inte får i sig tillräckligt av D-vitamin, järn och folat med den mat de äter. Det är inte bra eftersom många av de här unga kvinnorna ska bli mammor och då behöver bra näringsstatus, säger Anna Karin Lindroos.

På vissa områden har svenskarnas matvanor blivit bättre under de senaste tjugo åren. Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat, men fortfarande äter åtta av tio svenskar för lite frukt och grönt. Även fiskkonsumtionen går upp, men trots det äter sju av tio för lite fisk och skaldjur. Nio av tio äter för lite fullkorn.

Intaget av mättat fett har minskat, men fortfarande äter åtta av tio för mycket mättat fett. Allt fler väljer flytande margarin och olja i matlagningen, vilket är positivt, men även smörkonsumtionen ökar. Sju av tio äter för mycket salt och fyra av tio äter för mycket socker.

– Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra, säger Anna Karin Lindroos.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga.

– Att fler blir överviktiga och feta, trots att matvanorna delvis blir bättre, beror på att man äter för mycket och rör sig för lite. Även om man äter bra mat kan det bli för mycket, säger Anna Karin Lindroos.

Källa: SLV

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...