Livsmedel

Årets julbord blir blågult - Klassikerna gör comeback

För första gången på flera år prioriterar svenskarna svenskproducerad mat när julbordet planeras. Julskinkan ökar i popularitet och julmusten fortsätter att dominera. Samtidigt blir AI ny hjälpreda i julstöket. Det visar Livsmedelsföretagens årliga julmatsundersökning.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 9 december, 2025 • 3 minuters läsning

När Livsmedelsföretagen, via Demoskop, frågar svenskarna vad som är viktigast i planeringen av julbordet är svaret tydligt: ”att maten är svenskproducerad”. Även ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar kraftigt jämfört med 2024 och petar ner ”att maten inte är för dyr” till tredje plats.

– Prisfaktorn har av naturliga skäl varit väldigt viktig de senaste åren. Men nu har den minskat i betydelse två år i rad, och även om 2025 har varit svårt på många sätt är det förhoppningsvis ett tecken på ökande köpkraft och framtidstro bland svenskarna. Det är extra glädjande att kvalitet ökar så mycket, för om det är något som utmärker svenska livsmedel så är det just kvalitet både vad gäller råvaror och förädling, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

En försiktig julbudget

Undersökningen visar samtidigt att många hushåll fortsätter vara återhållsamma. 25 procent räknar med att lägga mindre pengar på julbordet än förra året, medan 11 procent planerar att lägga mer.

– Jag tror det här speglar att vi fortfarande har en förhållandevis hög arbetslöshet i vissa grupper. Det är en haltande konjunktur och en tuff arbetsmarknad. Känner man sig osäker kring framtiden så håller man fullt förståeligt hårt i plånboken även när det gäller julbordet. Det viktigaste är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret.

Julskinkan gör comeback

Julskinkan är för 13:e året i rad den viktigaste maträtten på julbordet. Efter att ha minskat i popularitet flera år i rad bryts trenden: i år ökar andelen som tycker att julskinkan är viktigast från 20 till 23 procent. På andra plats kommer Janssons frestelse (16 procent).

– Våra medlemsföretag märker utan tvekan av ett ökat intresse för svenskt kött. Jag tror att många svenskar under året har upplevt att det till och med kan vara lite tomt i köttdisken ibland. De senaste åren har svensk köttproduktion minskat samtidigt som efterfrågan stadigt pekar uppåt. Förhoppningsvis så ökar utbudet framöver så att alla som vill kan få njuta av högkvalitativt svenskt kött både på och utanför julbordet, säger Jimmy Sandell.

Sillens självklara position

Hela 92 procent av svenskarna har sill på julbordet. 75 procent köper färdig sill och 30 procent lägger in egen. Favoriten är senapssill (18 procent), följt av inlagd sill (14 procent) och skärgårdssill (11 procent).

Julmusten mer älskad än någonsin

Julmusten är åter den ohotade favoritdrycken på julbordet. Populariteten skär igenom alla grupper – oavsett ålder, kön, utbildning eller inkomst. Det är drycken som förenar Sverige vid jul.

Ris à la Malta är favoritdesserten för åttonde året i rad (16 procent). Knäck tar ett rejält kliv uppåt och hamnar på andra plats (14 procent). Tredjeplatsen går till chokladasken – en klassiker som fungerar för alla åldrar.

AI i julstöket

En av tre svenskar som använder AI-verktyg planerar att ta hjälp av chatbotar också i julförberedelserna, allt från recept och inköpslistor till planering och tips.

Trots AI:s framfart är det familje- och släktrecepten som är den viktigaste inspirationskällan inför julens matlagning. Traditionerna står starka, och många uppskattar recepten som gått i arv.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.