Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Årets julbord blir blågult  - Klassikerna gör comeback

För första gången på flera år prioriterar svenskarna svenskproducerad mat när julbordet planeras. Julskinkan ökar i popularitet och julmusten fortsätter att dominera. Samtidigt blir AI ny hjälpreda i julstöket. Det visar Livsmedelsföretagens årliga julmatsundersökning.

Nina Granberg 4 december, 2025 • Uppdaterades 9 december, 2025 • 3 minuters läsning
IMG_1333
Pressbild

När Livsmedelsföretagen, via Demoskop, frågar svenskarna vad som är viktigast i planeringen av julbordet är svaret tydligt: ”att maten är svenskproducerad”. Även ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar kraftigt jämfört med 2024 och petar ner ”att maten inte är för dyr” till tredje plats.

– Prisfaktorn har av naturliga skäl varit väldigt viktig de senaste åren. Men nu har den minskat i betydelse två år i rad, och även om 2025 har varit svårt på många sätt är det förhoppningsvis ett tecken på ökande köpkraft och framtidstro bland svenskarna. Det är extra glädjande att kvalitet ökar så mycket, för om det är något som utmärker svenska livsmedel så är det just kvalitet både vad gäller råvaror och förädling, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

En försiktig julbudget

Undersökningen visar samtidigt att många hushåll fortsätter vara återhållsamma. 25 procent räknar med att lägga mindre pengar på julbordet än förra året, medan 11 procent planerar att lägga mer.

– Jag tror det här speglar att vi fortfarande har en förhållandevis hög arbetslöshet i vissa grupper. Det är en haltande konjunktur och en tuff arbetsmarknad. Känner man sig osäker kring framtiden så håller man fullt förståeligt hårt i plånboken även när det gäller julbordet. Det viktigaste är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret.

Julskinkan gör comeback

Julskinkan är för 13:e året i rad den viktigaste maträtten på julbordet. Efter att ha minskat i popularitet flera år i rad bryts trenden: i år ökar andelen som tycker att julskinkan är viktigast från 20 till 23 procent. På andra plats kommer Janssons frestelse (16 procent).

– Våra medlemsföretag märker utan tvekan av ett ökat intresse för svenskt kött. Jag tror att många svenskar under året har upplevt att det till och med kan vara lite tomt i köttdisken ibland. De senaste åren har svensk köttproduktion minskat samtidigt som efterfrågan stadigt pekar uppåt. Förhoppningsvis så ökar utbudet framöver så att alla som vill kan få njuta av högkvalitativt svenskt kött både på och utanför julbordet, säger Jimmy Sandell.

Sillens självklara position

Hela 92 procent av svenskarna har sill på julbordet. 75 procent köper färdig sill och 30 procent lägger in egen. Favoriten är senapssill (18 procent), följt av inlagd sill (14 procent) och skärgårdssill (11 procent).

Julmusten mer älskad än någonsin

Julmusten är åter den ohotade favoritdrycken på julbordet. Populariteten skär igenom alla grupper – oavsett ålder, kön, utbildning eller inkomst. Det är drycken som förenar Sverige vid jul.

Ris à la Malta är favoritdesserten för åttonde året i rad (16 procent). Knäck tar ett rejält kliv uppåt och hamnar på andra plats (14 procent). Tredjeplatsen går till chokladasken – en klassiker som fungerar för alla åldrar.

AI i julstöket

En av tre svenskar som använder AI-verktyg planerar att ta hjälp av chatbotar också i julförberedelserna, allt från recept och inköpslistor till planering och tips.

Trots AI:s framfart är det familje- och släktrecepten som är den viktigaste inspirationskällan inför julens matlagning. Traditionerna står starka, och många uppskattar recepten som gått i arv.


Dela artikeln

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.