Livsmedel

Svenskarna håller fast vid klassiska mellanmål

Trots ett växande utbud av bars, färdiga snacks och proteinprodukter är det fortfarande de klassiska mellanmålen som dominerar. Frukt, smörgåsar och mjölkprodukter toppar svenskarnas lista över de vanligaste mellanmålen, enligt Mellanmålsrapporten 2026.

Nina Granberg 11 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Undersökningen, som tagits fram av LRF Mjölk och Brödinstitutet, visar att 70 procent av svenskarna äter mellanmål hemma minst en gång i veckan och att 42 procent gör det varje vardag. Utanför hemmet äter hälften mellanmål minst en gång i veckan.

När deltagarna fick ange vilka mellanmål de oftast väljer hamnade färsk frukt, bär och grönsaker i topp med 51 procent. Därefter följde smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 procent), knäckebröd med pålägg (28 procent) och filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 procent). Även proteinrika alternativ som kvarg och cottage cheese finns med bland de tio vanligaste mellanmålen.

– Mellanmålet ska fungera i vardagen. Att äta mejeriprodukter som yoghurt, filmjölk och mjölk är ett snabbt och smidigt sätt att få i sig protein och andra viktiga näringsämnen, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.

Den vanligaste orsaken till att äta mellanmål är hunger. Hälften av de tillfrågade uppger detta som främsta skäl, medan 43 procent anger behov av energi och näring. Många lyfter också fram att mellanmålet ska vara gott (45 procent) och lättillgängligt (36 procent).

Rapporten visar samtidigt att 26 procent ersätter en huvudmåltid med mellanmål någon gång i veckan, särskilt yngre vuxna.

Tio vanligaste mellanmålen

Färsk frukt, bär eller grönsaker (51 %)
Smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 %)
Knäckebröd med pålägg (28 %)
Kaffebröd och fikabröd (25 %)
Filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 %)
Nötter, mandel eller frön (20 %)
Ägg (19 %)
Glass, godis eller choklad (18 %)
Kvarg eller cottage cheese (13 %)
Energi- eller proteinbars (13 %)

Om undersökningen

Mellanmålsrapporten 2026 bygger på en Novusundersökning genomförd i oktober 2025 bland 1 082 personer i åldern 18–65 år. Undersökningen genomfördes som en webbintervju i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel på uppdrag av LRF Mjölk och Brödinstitutet

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026.

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

-Varför blev du dietist?

– Jag har alltid älskat mat, både att äta och att laga den. Det väckte också ett intresse för vad maten gör med kroppen. Samtidigt tycker jag mycket om att möta människor och...