Livsmedel

Svenskarna håller fast vid klassiska mellanmål

Trots ett växande utbud av bars, färdiga snacks och proteinprodukter är det fortfarande de klassiska mellanmålen som dominerar. Frukt, smörgåsar och mjölkprodukter toppar svenskarnas lista över de vanligaste mellanmålen, enligt Mellanmålsrapporten 2026.

Nina Granberg 11 juni, 2026 • Uppdaterades 18 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Undersökningen, som tagits fram av LRF Mjölk och Brödinstitutet, visar att 70 procent av svenskarna äter mellanmål hemma minst en gång i veckan och att 42 procent gör det varje vardag. Utanför hemmet äter hälften mellanmål minst en gång i veckan.

När deltagarna fick ange vilka mellanmål de oftast väljer hamnade färsk frukt, bär och grönsaker i topp med 51 procent. Därefter följde smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 procent), knäckebröd med pålägg (28 procent) och filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 procent). Även proteinrika alternativ som kvarg och cottage cheese finns med bland de tio vanligaste mellanmålen.

– Mellanmålet ska fungera i vardagen. Att äta mejeriprodukter som yoghurt, filmjölk och mjölk är ett snabbt och smidigt sätt att få i sig protein och andra viktiga näringsämnen, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.

Den vanligaste orsaken till att äta mellanmål är hunger. Hälften av de tillfrågade uppger detta som främsta skäl, medan 43 procent anger behov av energi och näring. Många lyfter också fram att mellanmålet ska vara gott (45 procent) och lättillgängligt (36 procent).

Rapporten visar samtidigt att 26 procent ersätter en huvudmåltid med mellanmål någon gång i veckan, särskilt yngre vuxna.

Tio vanligaste mellanmålen

Färsk frukt, bär eller grönsaker (51 %)
Smörgås på mjukt bröd med pålägg (37 %)
Knäckebröd med pålägg (28 %)
Kaffebröd och fikabröd (25 %)
Filmjölk, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli (21 %)
Nötter, mandel eller frön (20 %)
Ägg (19 %)
Glass, godis eller choklad (18 %)
Kvarg eller cottage cheese (13 %)
Energi- eller proteinbars (13 %)

Om undersökningen

Mellanmålsrapporten 2026 bygger på en Novusundersökning genomförd i oktober 2025 bland 1 082 personer i åldern 18–65 år. Undersökningen genomfördes som en webbintervju i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel på uppdrag av LRF Mjölk och Brödinstitutet

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.