Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Svenskar vill ha bidrag för hälsosam mat

Ett avdragsgillt bidrag för att äta nyttigare. Låter det bra? Det tycker en majoritet av svenskarna, enligt den undersökning som Greenfood och Picadeli låtit genomföra genom Norstat.

1 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Svenskar vill ha bidrag för hälsosam mat

Foto: Pressbild

Av de som förvärvsarbetar vill 61 procent ha ett friskmatsbidrag av samma typ som dagens friskvårdsbidrag. Och så många som 74 procent skulle utnyttja ett sådant bidrag om det fanns, visar en ny undersökning från Greenfood och Picadeli. 

– Alla som haft det lite tungt med att komma i gång med träningen vet att man kan behöva en knuff i rätt riktning för att göra hälsosamma val, och där är friskvårdsbidraget väletablerat. Vi vet att mat gör ännu större skillnad för hälsan än träning, och därför är det inte annat än logiskt att svenskarna ska kunna utnyttja ett friskmatsbidrag, säger David von Laskowski, VD på Greenfood och Picadeli.

Maten vi äter har upp till åtta gånger så stor påverkan när det gäller risken att drabbas av sjukdom, jämfört med fysisk aktivitet. Var fjärde svensk riskerar i dag att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Samtidigt rapporterade SCB så sent som i slutet av september att svenskarna äter mindre frukt och grönt, och mer godis och läsk.

Nu hoppas Greenfood och Picadeli att det ska vara lika relevant för socialminister Jakob Forssmed att bidra till ökad folkhälsa som det är för svenskarna själva. 

– Friskmatbidraget är en folkhälsoinsats värd att ta vidare och därför har vi uppmanat Jakob Forssmed att utreda saken. Under tiden har vi skapat ett eget friskmatsbidrag, där svenskarna köper en hälsosam måltid och kan lämna in kvittot som friskvård tack vare ett digitalt träningspass. Samhällsnyttan och besparingarna på livsstilssjukdomar är uppenbara om vi förändrar våra matvanor till det bättre! Tänk vad det skulle innebära för folkhälsan, säger David von Laskowski.



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.