Kostråd & riktlinjer

USA:s nya kostråd väcker debatt - Svenska experter: stå fast vid NNR

USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.

Nina Granberg 14 januari, 2026 • Uppdaterades 20 januari, 2026 • 4 minuters läsning

Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde.

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd.

Fokusera på individen

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

“Eat real food” är huvudbudskapet.
Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Pediatrik

Eksemets placering kan ge ledtråd om matallergi

Var på kroppen ett spädbarn har eksem kan ha betydelse för bedömningen av senare matallergi. En svensk studie visar att eksem på huvud, hals eller händer var kopplat till högre odds för födoämnesallergi – särskilt när eksemet också fanns på kroppen.

Redaktionen 12 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Att eksem under spädbarnstiden är förknippat med matallergi är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Umeå universitet undersökt om även eksemets placering kan bidra med information.

Studien omfattade 4 456 barn i den svenska födelsekohorten NorthPop. Vid nio månaders ålder rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var det satt. Vid 18 månader fick de uppge om barnet hade fått en födoämnesallergi diagnostiserad av läkare.

Hos 3 280 barn undersöktes också IgE-sensibilisering mot vanliga födoämnesallergen genom blodprov.

Starkast samband vid mer utbrett eksem

Barn med eksem på huvud, hals eller händer, men inte på övriga kroppen, hade drygt dubbelt så höga odds för födoämnesallergi jämfört med barn utan eksem. När eksemet även omfattade kroppen var oddsen drygt fyra gånger så höga. De justerade oddskvoterna var 2,30 respektive 4,33.

För eksem som enbart fanns på kroppen sågs däremot inget statistiskt säkerställt samband med ökad förekomst av födoämnesallergi. Ett liknande mönster framträdde för födoämnessensibilisering, alltså förekomst av allergiantikroppar. Sensibilisering är inte i sig detsamma som klinisk allergi.

Sambanden kvarstod efter justering för flera faktorer kopplade till familjen, graviditeten, födelsen och barnets tidiga liv.

Barn ska fortfarande få utforska maten

Huvud och händer kommer ofta i kontakt med mat när små barn äter. Forskarna diskuterar den försämrade hudbarriären vid eksem som en möjlig del av förklaringen. Studien kan dock inte avgöra om kontakten med mat genom huden orsakar allergi.

Stina Bodén, studiens förstaförfattare, är forskare vid Umeå universitet och legitimerad dietist vid Östersunds sjukhus. I universitetets presentation betonar hon att resultaten inte ska leda till att barn hindras från att känna på och utforska maten.

– Att låta barnet kladda med och utforska maten är en viktig del av att lära sig äta.

Kan bidra till tidigare uppföljning

Forskarna lyfter i stället vikten av att uppmärksamma och behandla spädbarnseksem tidigt. Både svårighetsgraden och vilka hudområden som är påverkade kan vara relevanta när vården bedömer behovet av uppföljning och rådgivning.

Resultaten ger därmed ytterligare en pusselbit i mötet med små barn med eksem. De visar däremot inte att någon viss behandling av eksemet förebygger matallergi.

Källa: Bodén S et al. Anatomical Distribution of Infant Eczema Predicts Food Allergy and Food Sensitization in Early Childhood. The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, 2026.