Långsammare ätande minskade energiintaget med 369 kcal per dag. Det visar en ny holländsk randomiserad, kontrollerad studie. Totalt deltog 41 personer som under två separata 14-dagarsperioder fick äta dieter där mer än 90 procent av energin kom från ultraprocessade livsmedel. Dieterna var identiska vad gäller energitäthet, portionsstorlek och andel ultraprocessad energi, men skilde sig åt i textur.

• En diet bestod av måltider med konsistens som gjorde att deltagarna åt långsammare.
• Den andra dieten bestod av måltider med konsistens som främjade snabbare ätande.

Resultatet: när deltagarna åt den långsammare UPF-dieten minskade energiintaget i snitt med 369 kcal per dag jämfört med den snabbare dieten. Över 14 dagar motsvarade det mer än 5 000 kcal.

Samma mättnad, samma smakupplevelse

Trots den betydande skillnaden i energiintag rapporterade deltagarna inga skillnader i aptit, mättnad eller måltidstillfredsställelse mellan de två dieterna. Båda måltidstyperna bedömdes som lika goda och bekanta.

– ”Nästan alla deltagare anpassade sitt ätbeteende efter måltidernas textur, utan instruktioner och utan att behöva begränsa sitt intag medvetet eller göra avkall på smak och njutning”, säger studiens huvudförfattare professor Ciarán Forde.

Sensoriska signaler kan styra portionsstorlek

Studien, som genomfördes vid Human Nutrition Research Unit vid Wageningen University, är den första som på ett kontrollerat sätt visar att texturdrivna skillnader i ätande kan ha långsiktigt genomslag på energiintaget från ultraprocessade dieter.

Forskarna menar att resultaten hjälper till att förklara varför ultraprocessad mat ofta kopplas till högre energiintag och viktuppgång. Samtidigt öppnar fynden för nya vägar att påverka måltidsbeteenden genom att utforma livsmedel och måltider med sensoriska egenskaper som främjar långsammare ätande.

– ”Våra resultat visar den centrala rollen för sensoriska signaler i regleringen av måltidsstorlek och belyser möjligheten att använda måltidens textur för att påverka ätbeteenden över tid”, säger Forde.

Studien har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift, men resultaten presenterades på American Society for Nutrition-konferensen NUTRITION 2025 i Florida den 2 juni 2025. Läs mer HÄR. 

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se  – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR.