Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Covid 19

Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad

En ny studie visar att bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig mot covid-19 inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad.

20 september, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad
Stock.adobe.com

Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Health Economics, baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstringen inför den allmänna värnplikten. Studien omfattar 750 000 män och 3 000 kvinnor födda åren 1962 – 1979. 

Testresultaten, som är graderade på en niogradig skala, har jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten. Skillnaderna är stora mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på dessa tester av kognitiva förmågor. Bland de med högst resultat hade 80 procent vaccinerat sig redan efter 50 dagar, medan motsvarande siffra nåddes först efter 180 dagar bland de med lägst resultat.

– Det här är viktig kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Ett exempel som avviker från riksstatistiken är Region Uppsala. När de prioriterade grupperna var vaccinerade, så bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50 – 59 år. 

De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination, och det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland de med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.

– Det visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt. Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.


Dela artikeln

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock1
Liber förlag

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.


Dela artikeln

Forskning

Viktigt med solskydd vid östrogenbehandling

Kvinnor som använder östrogenbehandling kan ha en ökad risk för flera vanliga former av hudcancer. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskarna betonar samtidigt att kvinnor inte ska avstå från sin behandling, men uppmanar till extra noggrant solskydd.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock
AdobeStock

Studien baseras på data från den långsiktiga befolkningsstudien Melanoma in Southern Sweden (MISS) och omfattade drygt 40 000 kvinnor i södra Sverige. Forskarna fann att kvinnor som använt östrogenbehandling hade en högre risk för melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer jämfört med kvinnor som inte använt behandlingen. Den största riskökningen sågs för melanom.

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som solvanor, hudtyp och hårfärg. En möjlig förklaring är enligt forskarna att östrogen kan göra huden mer känslig för UV-strålning.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna forska mer på detta, säger Gustav Christensen, doktorand i onkologi vid Lunds universitet, till webbsajten Vetenskap & Hälsa.

Läs mer HÄR.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.