Melissa Scribani, doktorand vid Umeå universitet, säger att resultaten är överraskande och det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som driver de här sambanden.

– Det står helt klart att svår fetma är ett allvarligt hälsoproblem i båda länderna, men andra faktorer verkar spela roll för hur stor riskökningen är vid svår fetma, särskilt för män.

I sin avhandling vid institutionen för epidemiologi och global hälsa visar Melissa Scribani att svenska män med svår fetma löpte nästan fem gånger större risk att dö i förtid av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalviktiga män, medan amerikanska män med lika svår fetma ”bara” löpte tre gånger så stor risk att dö i förtid. Feta kvinnor löpte också ökad risk att dö i förtid, men där var riskmönstret likartat i Sverige och USA.

Under en tjugoårsperiod stod yngre vuxna, särskilt kvinnor, för de största ökningarna av kroppsmasseindex, BMI, i både Sverige och USA. Andelen med fetma ökade under perioden, med den största ökningen i USA.

Melissa Scribani har analyserat data från en tioårig studie om viktkontroll i USA där beteenden, attityder och uppfattningar bland kvinnor i åldern 26 – 35 år har undersökts. Studien visade att fysisk aktivitet varje dag förhindrade viktökning bland kvinnorna. Intervjuer visade att svårigheterna att upprätthålla en hälsosam kost och fysisk aktivitetsnivå inte berodde på brist på kunskap om fördelarna med hälsosamma val.

Snarare spelade individuella förhållanden som personliga relationer och miljöfaktorer en roll i förmågan att äta bra och hålla sig i form. Kvinnor som hade mer stödjande relationer och bättre ekonomiska möjligheter hade också lättare att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiva.

– Med tanke på fetmans tydliga effekter på hälsa och dödlighet och det faktum att fetma fortsätter att öka bland yngre vuxna, bör viktkontrollinsatser prioriteras. För att detta ska lyckas måste individuella och miljömässiga faktorer beaktas, säger Melissa Scribani.

Läs hela avhandlingen här.