Vissa proteiner i blodet medverkar i de processer som avgör stelheten och tjockleken på blodkärlens väggar. Det visar en forskningsstudie vid Örebro universitet.

Studien är publicerad i Atherosclerosis och en är en del i en doktorsavhandling i medicin av Paul Petterson-Pablo.

Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.

–  Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo.

I studien deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.

– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.

En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.

I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.

– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.\nLivsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf.

Källa: Örebro universitet