Fysisk aktivitet

Stora skillnader i stillasittande på jobbet

Kontorsarbetare står och rör på sig mer än vad forskare tidigare trott. Men problem med stillasittande finns och därför behövs insatser för att nå anställda … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Kontorsarbetare står och rör på sig mer än vad forskare tidigare trott. Men problem med stillasittande finns och därför behövs insatser för att nå anställda som rör sig för lite, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

Forskare har för första gången sammanställt resultaten från 26 internationella studier med mätdata som visar både sittande, stående och gående under hela arbetsdagen.

Sammanlagt har nära 3 000 kontorsarbetare burit aktivitetsmätare på jobbet. Resultatet visar att de ligger ganska nära EU:s riktlinjer som föreslår att arbetsdagen ska bestå av 60 procent sittande, 30 procent stående och tio procent gående.

Studierna där aktivitetsmätare använts visar en fördelning på motsvarande 70-20-10 procent på gruppnivå.

– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Hans slutsats är att de individer som rör sig för lite förmodligen behöver ganska omfattande insatser. De kan till exempel behöva andra byggnader, och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Det handlar om hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.

Fysisk (in)aktivitet i kontorsmiljöer, Arbete & Hälsa

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.