Fysisk aktivitet

Stora skillnader i stillasittande på jobbet

Kontorsarbetare står och rör på sig mer än vad forskare tidigare trott. Men problem med stillasittande finns och därför behövs insatser för att nå anställda … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Kontorsarbetare står och rör på sig mer än vad forskare tidigare trott. Men problem med stillasittande finns och därför behövs insatser för att nå anställda som rör sig för lite, menar forskare vid Högskolan i Gävle.

Forskare har för första gången sammanställt resultaten från 26 internationella studier med mätdata som visar både sittande, stående och gående under hela arbetsdagen.

Sammanlagt har nära 3 000 kontorsarbetare burit aktivitetsmätare på jobbet. Resultatet visar att de ligger ganska nära EU:s riktlinjer som föreslår att arbetsdagen ska bestå av 60 procent sittande, 30 procent stående och tio procent gående.

Studierna där aktivitetsmätare använts visar en fördelning på motsvarande 70-20-10 procent på gruppnivå.

– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Hans slutsats är att de individer som rör sig för lite förmodligen behöver ganska omfattande insatser. De kan till exempel behöva andra byggnader, och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Det handlar om hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.

Fysisk (in)aktivitet i kontorsmiljöer, Arbete & Hälsa

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.