Stor BMI-ökning under puberteten ny riskfaktor för stroke

Pojkar vars kroppsmasseindex (BMI) stiger mycket under puberteten löper ökad risk för stroke senare i livet. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin på över … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Pojkar vars kroppsmasseindex (BMI) stiger mycket under puberteten löper ökad risk för stroke senare i livet. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin på över 37 000 individer.

– Vår studie visar att BMI-förändring under puberteten utgör en oberoende riskfaktor för stroke. BMI vid åtta års ålder är däremot inte kopplat till någon riskökning, säger Jenny Kindblom, docent vid institutionen för medicin och specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.\nDet är i tidskriften Neurology som hon och kollegan, professor Claes Ohlsson, presenterar studien av BMI-utveckling och stroke hos 37 699 män, födda 1945-1961. Uppgifterna om längd, vikt och stroke-fall i gruppen kommer från skolhälsovård, mönstrings- och nationella sjukvårdregister.\nStigande BMI hör puberteten till. I genomsnitt ökade pojkarnas BMI med knappt sex enheter från åtta till tjugo års ålder. Att startpunkten för pubertet sattes relativt tidigt, och slutpunkten först tolv år senare, var ett sätt att ringa in pubertetsåren hos alla i studien.

Högt blodtryck\nRisken för stroke visade sig öka med faktor 1,21 för varje ytterligare två BMI-enheter som adderades under puberteten. En person vars BMI ökade åtta enheter hade alltså 21 procents högre risk för att senare drabbas av stroke än en individ som ökade enligt snittet, med sex enheter.\nNedbrutet på blodpropp i hjärnan eller hjärninfarkt (ischemisk stroke) respektive hjärnblödning (hemorragisk stroke) var motsvarande riskfaktor 1,19 för propp och 1,29 för blödning.\nEnligt forskarna kan den ökade risken för stroke åtminstone delvis bero på förhöjt blodtryck. Studien påvisar en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning under puberteten och ökad risk för högt blodtryck som vuxen.\nDen aktuella studien har inte kartlagt orsakerna till den ökade risken för stroke, men enligt forskarna går det att dra paralleller till deras tidigare studier om könshormoners inverkan på hur fett lagras i kroppen.

Viktigt att förebygga\n– Att öka mycket i BMI just under puberteten är förenat med särskild risk för att fett lagras som visceralt eller djupt fett i buken, vilket är farligare, och vi tror att det har med könshormoner att göra, säger Claes Ohlsson\n– Det viktiga här är att man inte ska släppa taget efter barnaåren utan fortsätta att monitorera BMI under puberteten för att upptäcka och förebygga en väldigt stor viktuppgång, och det är i första hand skolhälsovårdens uppgift, säger han.\nI den undersökta gruppen drabbades 918 män av stroke, fram till 2013.

Länk till artikeln: https://www.neurology.org/content/early/2017/06/28/WNL.0000000000004158.short

Källa: Sahlgrenska Akademin

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.