Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Stenålderskost minskade vissa blodfetter

Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

\nI studien från Umeå universitet undersöktes överviktiga personer med typ 2-diabetes. Deras kroppsvikt minskade kraftigt efter tolv veckor med paleolitisk kost (stenålderskost) men nedgången i blodfettet triglycerider var störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ner mest i vikt.– Resultaten understryker att det inte bara gäller att vara fixerad vid badrumsvågen och hur mycket man äter, utan att det också handlar om vad man stoppar i sig, säger Julia Otten, forskare vid Umeå universitet och överläkare.

Äta som på stenåldern

Under den paleolitiska tiden, det vill säga äldre stenåldern, levde människorna som jägare och samlare. De åt en kost baserad på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och ägg. Innan jordbruket slog igenom stod spannmål, mejeriprodukter och baljväxter inte för någon betydande del av kosten. Inte heller hade man tillsatt socker eller salt.

En nutida ursprungsbefolkning på ön Kitava lever fortfarande som jägare och samlare och äter en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. Befolkningen har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom.

Ledde till viktminskning

I den aktuella studien undersöktes överviktiga individer med typ 2-diabetes. Efter bara tolv veckor med paleolitisk kost minskade kroppsvikten kraftigt, liksom nivåerna av blodsocker, blodtryck och triglycerider. Det är dock mycket vanligt att personer går ned i vikt när de testar olika typer av dieter, och viktnedgång i sig innebär i regel förbättrade värden. Problemet med värden som förbättras av viktnedgång är att den förbättringen sällan blir bestående, eftersom vikten så småningom ofta återgår. Därför inriktades studien på att undersöka i hur hög grad förbättringen av uppmätta värden vid paleolitisk kost hängde samman med själva viktnedgången och hur mycket som berodde på kostomläggningen.

Stenålderskost effekt på blodfetter

Det gick då att se att försökspersonernas förbättring vad avser blodsocker och blodtryck mest orsakades av själva viktnedgången. Däremot var nedgången i triglycerider störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ned mest i vikt.

– Förmodligen hänger de sänkta nivåerna samman med att den paleolitiska kosten har mycket omättade fetter från exempelvis nötter, oljor och fisk samt magert kött, medan dieten inte innehåller mejeriprodukter med mättat fett, säger Julia Otten.

Risk för hjärt-kärlsjukdomar

Höga triglycerider är en riskfaktor för att utveckla ateroskleros, det som kallas åderförkalkning, och hjärt-kärlsjukdomar. I studien ingick 27 personer med typ 2-diabetes som fick paleolitisk kost. Åtta personer som istället åt som vanligt ingick i en observationsgrupp, dock inte en randomiserad kontrollgrupp.

Försökspersonernas triglyceridvärden sjönk i genomsnitt under tolv veckors paleolitisk diet från 1,8 mmol/L till 1,1 mmol/L. I vilken grad de förbättrade värdena hängde samman med viktnedgång eller med kostens sammansättning undersöktes med regressionsanalys, varvid man alltså kunde se att det var deltagare som mest strikt följde den paleolitiska dieten som hade störst nedgång av triglycerider.

Vetenskaplig artikel:

Using a Paleo Ratio to Assess Adherence to Paleolithic Dietary Recommendations in a Randomized Controlled Trial of Individuals with Type 2 Diabetes.

Källa: Umeå Universitet

\n\n\n\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n\n



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.