Tandvård

Stark koppling mellan tandlossning och IBD

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är kopplat till ökad risk för parodontit, det vill säga tandlossningssjukdom. Det visar nya publikationer från ett europeiskt forskningsprojekt som utforskat sambandet … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Att parodontit kan kopplas till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är redan väl känt. Men sambandet mellan parodontit och IBD är inte lika väl utforskat i stor skala i en europeisk kontext.

Nu visar två publikationer från ett stort forskningsprojekt med danska patienter att det finns en stark koppling mellan sjukdomarna.

– Studien visar att patienter med IBD har mer parodontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD. Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en förvärrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen, säger Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.\nParodontit ger till en början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder när man borstar tänderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.

– Sammantaget visar studierna att munhälsan hos patienter med IBD borde följas upp bättre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den här patientgruppen, avslutar Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandläkare på Odontologiska fakulteten.

Stock.adobe.com

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.