Gastroenterologi

Specifik kost spelar mindre roll vid IBS

Många som lider av sjukdomen IBS undviker vissa typer av mat och utesluter ofta gluten. En stor studie från Chalmers och Uppsala universitet visar dock att ett högt intag av gluten inte leder till ökade IBS-symptom.

26 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Däremot konstaterade forskarna att en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, förvärrar tarmbesvären, även om effekten var mindre än förväntat.

– IBS är en mycket komplex sjukdom och våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger Elise Nordin, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.

I studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos.

Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker. Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo.

Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.

– Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin.

Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symtomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symtom.

− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien.

Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en specifik diet.

− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.