Däremot konstaterade forskarna att en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, förvärrar tarmbesvären, även om effekten var mindre än förväntat. 

– IBS är en mycket komplex sjukdom och våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger Elise Nordin, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition. 

I studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos. 

Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker. Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo. 

Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.  

– Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin. 

Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symtomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symtom.

− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien. 

Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en specifik diet. 

− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.