Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

Specifik kost spelar mindre roll vid IBS

Många som lider av sjukdomen IBS undviker vissa typer av mat och utesluter ofta gluten. En stor studie från Chalmers och Uppsala universitet visar dock att ett högt intag av gluten inte leder till ökade IBS-symptom. 

26 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Specifik kost spelar mindre roll vid IBS

Foto: Stock.adobe.com

Däremot konstaterade forskarna att en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, förvärrar tarmbesvären, även om effekten var mindre än förväntat. 

– IBS är en mycket komplex sjukdom och våra resultat tyder på att effekten av specifika dieter inte är lika stor som man tidigare har trott, säger Elise Nordin, doktorand inom livsmedelsvetenskap på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition. 

I studien, där 110 personer med IBS ingick, undersökte forskarna hur personerna påverkades av olika typer av kost genom att låta dem äta risgröt som preparerats på olika sätt. Den ena sorten var rik på gluten medan den andra innehöll stora mängder kolhydrater av typen fodmaps, det vill säga fermenterbara (jäsbara) kolhydrater – sockerarter som exempelvis fruktos och laktos. 

Det finns många exempel på livsmedel som är rika på fodmaps – alltifrån mjölkprodukter till bröd och vissa frukter och grönsaker. Förutom de specialpreparerade grötvarianterna tog forskarna också fram en neutral gröt som fungerade som placebo. 

Deltagarna i studien åt fodmaps, gluten och placebo i slumpmässig ordning i en vecka per kost. Varken deltagarna eller forskarna visste vem som åt vilken gröt och när, vilket gör att studien klassas som dubbelblind.  

– Det är svårt att blinda koststudier, då försökspersonerna ofta ser vad som är vad. Detta utgör en stor utmaning, eftersom vetskap om att man har lagt till eller tagit bort något i kosten kan påverka resultatet. Det faktum att vi i denna studie har lyckats skapa dieter som var helt blindade – tillsammans med att vi fick ett stort deltagarantal – gör vår studie unik, säger Elise Nordin. 

Under studien provocerades försökspersonernas mag-tarmsystem med höga doser (1,5 gånger dagligt intag i en normal befolkning) fodmaps eller gluten. Fodmaps förvärrade symtomen, men inte i den grad som forskarna hade förväntat sig utifrån resultat från tidigare studier. Gluten visade sig inte ha någon mätbar negativ inverkan på försökspersonernas upplevda symtom.

− Våra resultat är viktiga och pekar på att den psykologiska faktorn troligen är mycket viktig. IBS är har tidigare visat sig ha en koppling till psykiskt mående. Enbart det faktum att man går in i en studie minskar symtombelastningen, säger Per Hellström, professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet och medicinskt ansvarig för studien. 

Den nya IBS-studien visar också tydligt att det finns stora individuella skillnader när det gäller hur olika personer påverkas av en specifik diet. 

− Även om vi på gruppnivå endast ser en måttlig effekt av fodmaps och ingen effekt av glutenprovokationen kan det vara så att vissa individer reagerar starkt på dessa livsmedel. Därför är det viktigt att se till varje individ, säger Elise Nordin.  



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.