Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Lantmännen

Annons

När mat är bästa medicinen

SPC-Flakes och Salovum är två unika livsmedel för speciella medicinska ändamål som kan hjälpa människor med diarré, såsom vid inflammatorisk tarmsjukdom. Utgångspunkten är en revolutionerande upptäckt som utvecklats av forskare i samarbete med Lantmännen.

18 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Lantmännen

När Sverige, som första land i världen, förbjöd användning av antibiotika i djurfoder i mitten av 1980-talet blev det stora konsekvenser för landets grisproducenter, då många kultingar drabbades av svåra diarréer.

– Bönderna var bekymrade. Många kultingar dog och ekonomin försämrades, säger Stefan Lange, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

I samarbete med Lantmännen och forskare från såväl SLU som Göteborgs universitet, lyckades man utveckla ett foder som minskade problemet. Det handlar om en funktionell ingrediens som stimulerar egenproduktionen av proteinet Antisekretorisk Faktor (Protein-AF), som verkar genom att reglera vätske- och jontransporten över cellmembran.

Innovationen gick ut på att påverka cerealier med en hydrotermisk process som bryter ned stärkelse till enkla sockerarter och frigör enzymer och aminosyror.

Efter detta genombrott utvecklade Lantmännen två produkter som utgick från samma forskning: SPC-Flakes och Salovum, som kom att bli Sveriges första livsmedel för medicinska ändamål.

SPC-Flakes (Specially Processed Cereals) är en havregrynsprodukt som är specialbehandlad för att stimulera kroppens egen produktion av Protein-AF.

Salovum är ett spraytorkat äggulepulver från höns som utfodrats med ett specialfoder som stimulerar en hög koncentrationen av Protein-AF i gulan.

Målgruppen för bägge dessa produkter är i första hand barn och vuxna som lider av olika typer av diarrésjukdomar, inte minst i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Mb Crohn.

– Det är även visat att SPC-Flakes lindrar yrselsymptomen vid Mb Ménière, säger Stefan Lange.

Under de senaste 20 åren har det gjorts en lång rad kliniska studier på både Protein-AF, SPC-Flakes och Salovum, många av dem är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Enligt Lars Franzén, vd för Lantmännen Functional Foods, pågår det just nu mycket utveckling kring produkterna, som väcker stort intresse i såväl Sverige som internationellt.

– De är förskrivningsbara för både läkare och dietister i Sverige och Norge, och säljs i ett tiotal länder. Dessutom pågår ett flertal kliniska studier på både människa och djur inom en rad olika indikationer, säger han.

En stor fördel är att såväl SPC-Flakes som Salovum är enkla för patienterna att använda. Salovum är ett pulver som blandas med dryck och SPC-Flakes kan användas som vanliga havregryn i exempelvis gröt, i bakning eller bara som den är genom att toppa yoghurten till frukost.

– Vi arbetar aktivt med produktutveckling och kommer att lansera en bar som är smidig att ha med sig i väskan som mellanmål, säger Lars Franzén.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.