Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Lantmännen

Annons

När mat är bästa medicinen

SPC-Flakes och Salovum är två unika livsmedel för speciella medicinska ändamål som kan hjälpa människor med diarré, såsom vid inflammatorisk tarmsjukdom. Utgångspunkten är en revolutionerande upptäckt som utvecklats av forskare i samarbete med Lantmännen.

18 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Lantmännen

När Sverige, som första land i världen, förbjöd användning av antibiotika i djurfoder i mitten av 1980-talet blev det stora konsekvenser för landets grisproducenter, då många kultingar drabbades av svåra diarréer.

– Bönderna var bekymrade. Många kultingar dog och ekonomin försämrades, säger Stefan Lange, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

I samarbete med Lantmännen och forskare från såväl SLU som Göteborgs universitet, lyckades man utveckla ett foder som minskade problemet. Det handlar om en funktionell ingrediens som stimulerar egenproduktionen av proteinet Antisekretorisk Faktor (Protein-AF), som verkar genom att reglera vätske- och jontransporten över cellmembran.

Innovationen gick ut på att påverka cerealier med en hydrotermisk process som bryter ned stärkelse till enkla sockerarter och frigör enzymer och aminosyror.

Efter detta genombrott utvecklade Lantmännen två produkter som utgick från samma forskning: SPC-Flakes och Salovum, som kom att bli Sveriges första livsmedel för medicinska ändamål.

SPC-Flakes (Specially Processed Cereals) är en havregrynsprodukt som är specialbehandlad för att stimulera kroppens egen produktion av Protein-AF.

Salovum är ett spraytorkat äggulepulver från höns som utfodrats med ett specialfoder som stimulerar en hög koncentrationen av Protein-AF i gulan.

Målgruppen för bägge dessa produkter är i första hand barn och vuxna som lider av olika typer av diarrésjukdomar, inte minst i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Mb Crohn.

– Det är även visat att SPC-Flakes lindrar yrselsymptomen vid Mb Ménière, säger Stefan Lange.

Under de senaste 20 åren har det gjorts en lång rad kliniska studier på både Protein-AF, SPC-Flakes och Salovum, många av dem är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Enligt Lars Franzén, vd för Lantmännen Functional Foods, pågår det just nu mycket utveckling kring produkterna, som väcker stort intresse i såväl Sverige som internationellt.

– De är förskrivningsbara för både läkare och dietister i Sverige och Norge, och säljs i ett tiotal länder. Dessutom pågår ett flertal kliniska studier på både människa och djur inom en rad olika indikationer, säger han.

En stor fördel är att såväl SPC-Flakes som Salovum är enkla för patienterna att använda. Salovum är ett pulver som blandas med dryck och SPC-Flakes kan användas som vanliga havregryn i exempelvis gröt, i bakning eller bara som den är genom att toppa yoghurten till frukost.

– Vi arbetar aktivt med produktutveckling och kommer att lansera en bar som är smidig att ha med sig i väskan som mellanmål, säger Lars Franzén.


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.