Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Lantmännen

Annons

När mat är bästa medicinen

SPC-Flakes och Salovum är två unika livsmedel för speciella medicinska ändamål som kan hjälpa människor med diarré, såsom vid inflammatorisk tarmsjukdom. Utgångspunkten är en revolutionerande upptäckt som utvecklats av forskare i samarbete med Lantmännen.

18 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Lantmännen

När Sverige, som första land i världen, förbjöd användning av antibiotika i djurfoder i mitten av 1980-talet blev det stora konsekvenser för landets grisproducenter, då många kultingar drabbades av svåra diarréer.

– Bönderna var bekymrade. Många kultingar dog och ekonomin försämrades, säger Stefan Lange, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

I samarbete med Lantmännen och forskare från såväl SLU som Göteborgs universitet, lyckades man utveckla ett foder som minskade problemet. Det handlar om en funktionell ingrediens som stimulerar egenproduktionen av proteinet Antisekretorisk Faktor (Protein-AF), som verkar genom att reglera vätske- och jontransporten över cellmembran.

Innovationen gick ut på att påverka cerealier med en hydrotermisk process som bryter ned stärkelse till enkla sockerarter och frigör enzymer och aminosyror.

Efter detta genombrott utvecklade Lantmännen två produkter som utgick från samma forskning: SPC-Flakes och Salovum, som kom att bli Sveriges första livsmedel för medicinska ändamål.

SPC-Flakes (Specially Processed Cereals) är en havregrynsprodukt som är specialbehandlad för att stimulera kroppens egen produktion av Protein-AF.

Salovum är ett spraytorkat äggulepulver från höns som utfodrats med ett specialfoder som stimulerar en hög koncentrationen av Protein-AF i gulan.

Målgruppen för bägge dessa produkter är i första hand barn och vuxna som lider av olika typer av diarrésjukdomar, inte minst i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Mb Crohn.

– Det är även visat att SPC-Flakes lindrar yrselsymptomen vid Mb Ménière, säger Stefan Lange.

Under de senaste 20 åren har det gjorts en lång rad kliniska studier på både Protein-AF, SPC-Flakes och Salovum, många av dem är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Enligt Lars Franzén, vd för Lantmännen Functional Foods, pågår det just nu mycket utveckling kring produkterna, som väcker stort intresse i såväl Sverige som internationellt.

– De är förskrivningsbara för både läkare och dietister i Sverige och Norge, och säljs i ett tiotal länder. Dessutom pågår ett flertal kliniska studier på både människa och djur inom en rad olika indikationer, säger han.

En stor fördel är att såväl SPC-Flakes som Salovum är enkla för patienterna att använda. Salovum är ett pulver som blandas med dryck och SPC-Flakes kan användas som vanliga havregryn i exempelvis gröt, i bakning eller bara som den är genom att toppa yoghurten till frukost.

– Vi arbetar aktivt med produktutveckling och kommer att lansera en bar som är smidig att ha med sig i väskan som mellanmål, säger Lars Franzén.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.