Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Lantmännen

När mat är bästa medicinen

SPC-Flakes och Salovum är två unika livsmedel för speciella medicinska ändamål som kan hjälpa människor med diarré, såsom vid inflammatorisk tarmsjukdom. Utgångspunkten är en revolutionerande upptäckt som utvecklats av forskare i samarbete med Lantmännen.

18 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Lantmännen

När Sverige, som första land i världen, förbjöd användning av antibiotika i djurfoder i mitten av 1980-talet blev det stora konsekvenser för landets grisproducenter, då många kultingar drabbades av svåra diarréer.

– Bönderna var bekymrade. Många kultingar dog och ekonomin försämrades, säger Stefan Lange, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

I samarbete med Lantmännen och forskare från såväl SLU som Göteborgs universitet, lyckades man utveckla ett foder som minskade problemet. Det handlar om en funktionell ingrediens som stimulerar egenproduktionen av proteinet Antisekretorisk Faktor (Protein-AF), som verkar genom att reglera vätske- och jontransporten över cellmembran.

Innovationen gick ut på att påverka cerealier med en hydrotermisk process som bryter ned stärkelse till enkla sockerarter och frigör enzymer och aminosyror.

Efter detta genombrott utvecklade Lantmännen två produkter som utgick från samma forskning: SPC-Flakes och Salovum, som kom att bli Sveriges första livsmedel för medicinska ändamål.

SPC-Flakes (Specially Processed Cereals) är en havregrynsprodukt som är specialbehandlad för att stimulera kroppens egen produktion av Protein-AF.

Salovum är ett spraytorkat äggulepulver från höns som utfodrats med ett specialfoder som stimulerar en hög koncentrationen av Protein-AF i gulan.

Målgruppen för bägge dessa produkter är i första hand barn och vuxna som lider av olika typer av diarrésjukdomar, inte minst i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Mb Crohn.

– Det är även visat att SPC-Flakes lindrar yrselsymptomen vid Mb Ménière, säger Stefan Lange.

Under de senaste 20 åren har det gjorts en lång rad kliniska studier på både Protein-AF, SPC-Flakes och Salovum, många av dem är publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Enligt Lars Franzén, vd för Lantmännen Functional Foods, pågår det just nu mycket utveckling kring produkterna, som väcker stort intresse i såväl Sverige som internationellt.

– De är förskrivningsbara för både läkare och dietister i Sverige och Norge, och säljs i ett tiotal länder. Dessutom pågår ett flertal kliniska studier på både människa och djur inom en rad olika indikationer, säger han.

En stor fördel är att såväl SPC-Flakes som Salovum är enkla för patienterna att använda. Salovum är ett pulver som blandas med dryck och SPC-Flakes kan användas som vanliga havregryn i exempelvis gröt, i bakning eller bara som den är genom att toppa yoghurten till frukost.

– Vi arbetar aktivt med produktutveckling och kommer att lansera en bar som är smidig att ha med sig i väskan som mellanmål, säger Lars Franzén.


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.