Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Söta kalorier mättar sämre än kalorier från fett

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, vars resultat presenteras i tidskriften Peptides.\nKalorier som kalorier – eller? Forskare vid Linköpings universitet har gjort en systematisk jämförelse av att dricka 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake med samma kalorimängd och volym. Utöver betydelsen av mängden fett eller kolhydrater i drycken testade forskarna också om det gjorde skillnad att inta båda måltiderna som en stor drink eller uppdelade i fem mindre portioner med 150 kcal i varje en gång i halvtimmen. Undersökningen gjordes i ett strikt lottat upplägg på friska frivilliga personer, sju män och sju kvinnor, i åldrarna 20–26 år. Alla fjorton deltagarna testade alla fyra olika sätt att konsumera de sammanlagt 750 kilokalorierna och drack dryckerna i närvaro av studieledarna.\n– Vi mätte energiförbrukningen under de tre timmarna, det kostar nämligen energi att bryta ned mat. Vi såg att det gick åt mer energi att ta hand om en stor måltid än flera små, oavsett om det var fråga om en kolhydratrik eller kolhydratfattig dryck. Idén om att man ska äta lite och ofta för att hålla uppe energiförbrukningen är alltså helt fel, det fungerar precis tvärtom enligt vår studie, säger Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, som ledde studien.

Forskarna mätte också nivåerna av olika hormoner i blodet under de tre timmarna, bland annat mättnadshormonet GLP-1, vars funktion i dag utnyttjas i läkemedel mot fetma och diabetes typ 2. Mättnadskänslan undersöktes genom att deltagarna fick ange hur hungriga de kände sig varje halvtimme. Det visade sig att deltagarna kände sig mättare framåt slutet av undersökningstiden när de ätit högfettkost än när de åt samma kalorimängd baserat på en söt lågfettdryck. Detta passade enligt forskarna också in med fyndet att nivåerna av mättnadshormonet GLP-1 var högst vid det tillfälle deltagarna åt en enstaka stor måltid med mycket grädde jämfört med de andra tre tillfällena. Det hungerframkallande hormonet ghrelin däremot visade en klar tendens att ligga på lägre nivåer när deltagarna åt feta måltider jämfört med söta sådana.\n– Allt detta passar med att det är lättast att äta för mycket om man äter lågfettkost. Man blir mindre mätt av söta kalorier än feta, säger Fredrik Nyström.\nStudien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, samt hjärt-lungfonden och stiftelsen Gamla Tjänarinnor.

Artikel: A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans, Simon Ingves, Nathalie Vilhelmsson, Edvin Ström, Mats Fredriksson, Hans Guldbrand, Fredrik H. Nyström, Peptides, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.peptides.2017.04.011

Källa: Linköpings universitet


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock_1693939316

Foto: AdobeStock

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.