Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Söta kalorier mättar sämre än kalorier från fett

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, vars resultat presenteras i tidskriften Peptides.\nKalorier som kalorier – eller? Forskare vid Linköpings universitet har gjort en systematisk jämförelse av att dricka 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake med samma kalorimängd och volym. Utöver betydelsen av mängden fett eller kolhydrater i drycken testade forskarna också om det gjorde skillnad att inta båda måltiderna som en stor drink eller uppdelade i fem mindre portioner med 150 kcal i varje en gång i halvtimmen. Undersökningen gjordes i ett strikt lottat upplägg på friska frivilliga personer, sju män och sju kvinnor, i åldrarna 20–26 år. Alla fjorton deltagarna testade alla fyra olika sätt att konsumera de sammanlagt 750 kilokalorierna och drack dryckerna i närvaro av studieledarna.\n– Vi mätte energiförbrukningen under de tre timmarna, det kostar nämligen energi att bryta ned mat. Vi såg att det gick åt mer energi att ta hand om en stor måltid än flera små, oavsett om det var fråga om en kolhydratrik eller kolhydratfattig dryck. Idén om att man ska äta lite och ofta för att hålla uppe energiförbrukningen är alltså helt fel, det fungerar precis tvärtom enligt vår studie, säger Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, som ledde studien.

Forskarna mätte också nivåerna av olika hormoner i blodet under de tre timmarna, bland annat mättnadshormonet GLP-1, vars funktion i dag utnyttjas i läkemedel mot fetma och diabetes typ 2. Mättnadskänslan undersöktes genom att deltagarna fick ange hur hungriga de kände sig varje halvtimme. Det visade sig att deltagarna kände sig mättare framåt slutet av undersökningstiden när de ätit högfettkost än när de åt samma kalorimängd baserat på en söt lågfettdryck. Detta passade enligt forskarna också in med fyndet att nivåerna av mättnadshormonet GLP-1 var högst vid det tillfälle deltagarna åt en enstaka stor måltid med mycket grädde jämfört med de andra tre tillfällena. Det hungerframkallande hormonet ghrelin däremot visade en klar tendens att ligga på lägre nivåer när deltagarna åt feta måltider jämfört med söta sådana.\n– Allt detta passar med att det är lättast att äta för mycket om man äter lågfettkost. Man blir mindre mätt av söta kalorier än feta, säger Fredrik Nyström.\nStudien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, samt hjärt-lungfonden och stiftelsen Gamla Tjänarinnor.

Artikel: A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans, Simon Ingves, Nathalie Vilhelmsson, Edvin Ström, Mats Fredriksson, Hans Guldbrand, Fredrik H. Nyström, Peptides, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.peptides.2017.04.011

Källa: Linköpings universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.