Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Söta kalorier mättar sämre än kalorier från fett

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En drink med mycket grädde ger bättre mättnadskänsla och frisättning av mättnadshormon än en lågfettdrink med samma kalorimängd. Detta enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, vars resultat presenteras i tidskriften Peptides.\nKalorier som kalorier – eller? Forskare vid Linköpings universitet har gjort en systematisk jämförelse av att dricka 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake med samma kalorimängd och volym. Utöver betydelsen av mängden fett eller kolhydrater i drycken testade forskarna också om det gjorde skillnad att inta båda måltiderna som en stor drink eller uppdelade i fem mindre portioner med 150 kcal i varje en gång i halvtimmen. Undersökningen gjordes i ett strikt lottat upplägg på friska frivilliga personer, sju män och sju kvinnor, i åldrarna 20–26 år. Alla fjorton deltagarna testade alla fyra olika sätt att konsumera de sammanlagt 750 kilokalorierna och drack dryckerna i närvaro av studieledarna.\n– Vi mätte energiförbrukningen under de tre timmarna, det kostar nämligen energi att bryta ned mat. Vi såg att det gick åt mer energi att ta hand om en stor måltid än flera små, oavsett om det var fråga om en kolhydratrik eller kolhydratfattig dryck. Idén om att man ska äta lite och ofta för att hålla uppe energiförbrukningen är alltså helt fel, det fungerar precis tvärtom enligt vår studie, säger Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, som ledde studien.

Forskarna mätte också nivåerna av olika hormoner i blodet under de tre timmarna, bland annat mättnadshormonet GLP-1, vars funktion i dag utnyttjas i läkemedel mot fetma och diabetes typ 2. Mättnadskänslan undersöktes genom att deltagarna fick ange hur hungriga de kände sig varje halvtimme. Det visade sig att deltagarna kände sig mättare framåt slutet av undersökningstiden när de ätit högfettkost än när de åt samma kalorimängd baserat på en söt lågfettdryck. Detta passade enligt forskarna också in med fyndet att nivåerna av mättnadshormonet GLP-1 var högst vid det tillfälle deltagarna åt en enstaka stor måltid med mycket grädde jämfört med de andra tre tillfällena. Det hungerframkallande hormonet ghrelin däremot visade en klar tendens att ligga på lägre nivåer när deltagarna åt feta måltider jämfört med söta sådana.\n– Allt detta passar med att det är lättast att äta för mycket om man äter lågfettkost. Man blir mindre mätt av söta kalorier än feta, säger Fredrik Nyström.\nStudien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, samt hjärt-lungfonden och stiftelsen Gamla Tjänarinnor.

Artikel: A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans, Simon Ingves, Nathalie Vilhelmsson, Edvin Ström, Mats Fredriksson, Hans Guldbrand, Fredrik H. Nyström, Peptides, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.peptides.2017.04.011

Källa: Linköpings universitet


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.