Obesitas

SOPHIA ska förbättra behandlingen och ändra synen på fetma

Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, medverkar ett nytt IMI-projekt – SOPHIA – som ska bidra till en mer patientcentrerad vård av patienter med fetma, att ändra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, medverkar ett nytt IMI-projekt – SOPHIA – som ska bidra till en mer patientcentrerad vård av patienter med fetma, att ändra synen på fetma och hur den påverkar den drabbade individen socialt och medicinskt. Projektet ska klassificera markörer för fetmarelaterade följdsjukdomar och indikatorer som visar hur väl man svarar på en behandling.

\n\n\n\n\n\n

Fetma är en kronisk sjukdom, inte något som människor väljer att leva med. Det är en sjukdom som drabbar cirka 150 miljoner människor i Europa och 650 miljoner människor över hela världen.

– Fetma drabbar många människor i Sverige och på andra håll i världen, inklusive många barn. Tillståndet kan orsaka stor oro för personer som drabbas och leder ofta till andra sjukdomar såsom typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Vårt arbete i SOPHIA syftar till att förbättra vår förståelse för de biologiska och miljömässiga faktorer som orsakar fetma och dess följdsjukdomar, säger professor Paul Franks, akademisk ledare för SOPHIA-projektet och vice-koordinator för LUDC.

SOPHIA (Stratification of Obese Phenotypes to Optimize Future Obesity Therapy) är ett EU-projekt som leds av Novo Nordisk har tilldelats 16 miljoner Euro från Innovative Medicines Initiative, IMI. Bakom satsningen står patientrepresentanter, akademi och industri i tolv länder som gått ihop för att tillsammans öka kunskapen och förståelsen för fetma och optimera framtida behandlingar.

Nästan hälften av vuxna med typ 1-diabetes och majoriteten av människor med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma. Således kommer projektet också att undersöka hälsoresultat hos personer med fetma som har antingen diabetes typ 1 eller typ 2.

Projektet startar i juni 2020 och kommer att pågå till 31 maj 2025.

Länk till Novo Nordisk https://nordiclifescience.org/novo-nordisk-leads-international-obesity-project/

\n\n

Källa: Lunds universitet

\n\n\n\n\n

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.