Obesitas

SOPHIA ska förbättra behandlingen och ändra synen på fetma

Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, medverkar ett nytt IMI-projekt – SOPHIA – som ska bidra till en mer patientcentrerad vård av patienter med fetma, att ändra … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, medverkar ett nytt IMI-projekt – SOPHIA – som ska bidra till en mer patientcentrerad vård av patienter med fetma, att ändra synen på fetma och hur den påverkar den drabbade individen socialt och medicinskt. Projektet ska klassificera markörer för fetmarelaterade följdsjukdomar och indikatorer som visar hur väl man svarar på en behandling.

\n\n\n\n\n\n

Fetma är en kronisk sjukdom, inte något som människor väljer att leva med. Det är en sjukdom som drabbar cirka 150 miljoner människor i Europa och 650 miljoner människor över hela världen.

– Fetma drabbar många människor i Sverige och på andra håll i världen, inklusive många barn. Tillståndet kan orsaka stor oro för personer som drabbas och leder ofta till andra sjukdomar såsom typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Vårt arbete i SOPHIA syftar till att förbättra vår förståelse för de biologiska och miljömässiga faktorer som orsakar fetma och dess följdsjukdomar, säger professor Paul Franks, akademisk ledare för SOPHIA-projektet och vice-koordinator för LUDC.

SOPHIA (Stratification of Obese Phenotypes to Optimize Future Obesity Therapy) är ett EU-projekt som leds av Novo Nordisk har tilldelats 16 miljoner Euro från Innovative Medicines Initiative, IMI. Bakom satsningen står patientrepresentanter, akademi och industri i tolv länder som gått ihop för att tillsammans öka kunskapen och förståelsen för fetma och optimera framtida behandlingar.

Nästan hälften av vuxna med typ 1-diabetes och majoriteten av människor med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma. Således kommer projektet också att undersöka hälsoresultat hos personer med fetma som har antingen diabetes typ 1 eller typ 2.

Projektet startar i juni 2020 och kommer att pågå till 31 maj 2025.

Länk till Novo Nordisk https://nordiclifescience.org/novo-nordisk-leads-international-obesity-project/

\n\n

Källa: Lunds universitet

\n\n\n\n\n

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...