Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Krönika

Kommundietist – ett drömjobb?

Stina Franzen 8 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Illustration: Valery / Adobestock

Foto: Illustration: Valery / Adobestock

Som enda dietist inom äldreomsorgen i en stor kommun kan man lätt känna sig som lille David när man försöker få jätten Goliat att förstå vikten av att arbeta förebyggande mot undernäring. Men med ett rejält mått envishet och stöd från rätt håll, är det faktiskt möjligt även för en kommundietist att få gehör för sina hjärtefrågor till slut.

I ärlighetens namn var starten på min kommundietistresa i Södertälje 2017 ganska motig. Den började med att jag entusiastiskt gick in i min nya roll med en massa idéer och höga ambitioner, och visste precis vad jag ville åstadkomma. Mitt uppdrag var otydligt, så i brist på vägledning satte jag istället full fart efter eget huvud. 

Jag skrev rutiner för glatta livet, bjöd in till utbildningar och försökte inleda samarbeten med bland annat kommunens kostenhet och biståndshandläggare. Jag jobbade på så jag blev blå – men inget hände. Ingen var intresserad av rutinerna jag skrev, och på mina utbildningar var det ofta bara ett fåtal som dök upp. Kostchefen ville visserligen gärna samarbeta, men det fanns varken tid eller resurser. Samma sak var det med biståndshandläggarna. Just då kändes det hopplöst. Jag undrade varför jag som jobbade så hårt och ville så mycket inte kom någon vart.  

Nu sex år senare förstår jag precis vad det var som saknades och varför ingen lyssnade på mig. Motståndet och svårigheterna jag mötte i början berodde på att det jag försökte åstadkomma inte var förankrat. Jag hade inte fått i uppdrag av någon att göra det jag gjorde, och då fanns det heller ingen som följde upp och rapporterade mina resultat vidare uppåt i organisationen. 

Men, efter några år av stampande på samma ställe, hände plötsligt något. Politikerna i Södertälje beslutade att mat och måltider inom äldreomsorgen skulle vara en prioriterad fråga. Man hade insett vikten av en fungerande måltidskedja och att arbeta förebyggande mot undernäring. Statsbidrag rullade in och ett mat- och måltidsprojekt drogs igång med en duktig projektledare i spetsen. Tillsammans drev vi projektet i tre år – hon med sin långa erfarenhet av kvalitetsutveckling och förändringsprocesser och jag med min nutritionskompetens. 

Projektet blev framgångsrikt och vad som gjorde det möjligt var att projektledaren rapporterade direkt till nyckelpersoner och beslutsfattare i kommunen. Det är först när de är med på tåget som verklig förändring kan ske. Det är min viktigaste lärdom under mina sex år som kommundietist.

Så till dig som vill börja arbeta som kommundietist är mitt bästa råd att se till att allt du gör är väl förankrat uppåt i organisationen. Bara då kan ditt arbete få den effekt och uppmärksamhet som det förtjänar. x


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.