Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Skräpmat kan försämra djupsömnen

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.

7 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Både dålig kosthållning och dålig sömn kan öka risken för flera folkhälsosjukdomar. I och med att kosten är så viktig för hälsan, ville forskarna ta reda på ifall vissa av kostens hälsoeffekter omfattar förändringar av vår sömn. 

– Det har även saknats så kallade interventionsstudier, där man ser om en förändring i livsstil har någon betydelse för sömnen. I den typen av studier kan man mer definitivt isolera kostens direkta påverkan på sömnen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Varje studietillfälle innebar flera dygns övervakning i ett sömnlaboratorium. Sammanlagt deltog 15 friska normalviktiga unga män. Deltagarna screenades bland annat för sina sömnvanor, vilka skulle vara normala och inom det rekommenderade intervallet, det vill säga sju till nio timmars sömn per natt.

Deltagarna fick i slumpmässig ordning äta en mer nyttig kost, samt en onyttigare kost. De två alternativen innehöll lika många kalorier, men kalorimängderna var beräknade individuellt. Den onyttigare kosten innehöll bland annat högre halter av socker och mättat fett, samt mer processad mat. Varje kost åts i en veckas tid, samtidigt som deltagarna sömn-, aktivitets- och måltidsscheman kontrollerades på individnivå. När veckan var slut undersöktes deltagarna i ett sömnlaboratorium. Där fick de först sova en vanlig natt, samtidigt som hjärnans aktivitet mättes för att övervaka deras sömn. Deltagarna hölls sedan vakna i sömnlaboratoriet, för att därefter få sova ikapp. Även då registrerades deras sömn.

– Intressant nog såg vi att djupsömnen var ytligare när deltagarna hade ätit onyttig mat, jämfört med efter den nyttigare maten. Den effekten höll i sig även en andra natt, efter att deltagarna hade avslutat respektive kost och då i stället åt en identisk kost. Liknande förändringar av sömnen kan ses vid åldrandet, samt vid insomnia. Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger Jonathan Cedernaes.

Forskarna vet i nuläget inte hur länge effekterna på sömnen av den onyttiga kosten kan finnas kvar. Studien undersökte inte heller om den förändrade sömnkvaliteten påverkar funktioner som regleras av till exempel djupsömnen. Ytterligare studier behöver göras för att följa upp resultaten, bland till exempel andra åldersgrupper.

Läs hela studien här.



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.