Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Skolstart – så kan vi hjälpa barn med allergi

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Den här veckan är det skolstart för många barn, för en del är det den allra första skoldagen. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. För barn med svårare allergier kan anpassningar i skolmiljön behöva göras.

På sajtenAllergiiskolan har Astma- och Allergiförbundet samlat information med många tips och råd inför skolstarten.\n– Vi vill sprida kunskap om hur skolan och förskolan kan förbättra arbetsmiljön och göra anpassningar för att underlätta för elever med svårare allergier. Vi vet av erfarenhet att många frågor uppstår i samband med skolstart när nya barn med astma och allergi ska tas emot. Därför är vi glada att kunna erbjuda sajten Allergiiskolan säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Allergiiskolan innehåller flera olika delar avsedda för föräldrar, skolpersonal och unga med allergi. Här finns information om allt från hur skolan och förskolan kan hjälpa barn med matallergier, till vilket lagstöd och vilka rättigheter man har som förälder.

Många skolor och förskolor saknar ett generellt och förebyggande allergiarbete. Därför har Astma- och Allergiförbundet också utvecklat en digital checklista, allergironden.se, som hjälper skolan att upptäcka och åtgärda allergirisker i skolan eller förskolan. Allergironden bidrar till en bättre arbetsmiljö och mindre sjukfrånvaro. Det leder till friskare barn och ökar kunskapen om allergi och astma.

Allergi är barnens folksjukdom. Ungefär en tredjedel av alla skolbarn har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma är den största orsaken till att barn under 2 år vårdas på sjukhus. I en skolklass på 30 elever har i genomsnitt fyra barn allergisnuva, tre har astma och två födoämnesallergi och antalet fortsätter att öka.

Källa: Astma- och Allergiförbundet



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.