Skollunchen – en outnyttjad resurs

Skollunchen har potential att vara mer än bara en måltid. Genom att integrera den i undervisningen kan elever få praktiska kunskaper om mat, hälsa och hållbarhet, vilket kan främja hälsosammare livsstilar och ett mer hållbart samhälle.

26 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Skollunchen är en värdefull resurs som hittills inte utnyttjats fullt ut. Förutom att ge eleverna näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg för att koppla samman teoretisk undervisning med praktiska exempel på mat, hälsa och hållbarhet.

En forskningsöversikt beställd av Livsmedelsverket och genomförd av Umeå och Örebro universitet visar att skolor som aktivt integrerar mat- och måltidsutbildning i undervisningen ser positiva förändringar hos eleverna. Eleverna äter oftare frukost, konsumerar mer frukt och grönt, undviker sötsaker och vågar prova nya maträtter.

Att ge barn en tidig förståelse för matens betydelse för både hälsan och miljön är centralt för att forma hållbara matvanor. Det kan i sin tur bidra till ett friskare och mer hållbart liv. Emelie Elin från Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, betonar skolans roll i denna utveckling:

– Skollunchen kan, i mycket högre grad än i dag, användas som ett konkret verktyg där eleverna lär sig om, av och genom mat.

Trots framsteg inom hållbar skolmat är det fortfarande en utmaning att få eleverna att äta mat de inte är vana vid. För att kunna integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten krävs tydligare styrning och riktlinjer. En framgångsrik skolmåltidsintegrerad utbildning förutsätter att lärare har tillräcklig kunskap och att skolledningen skapar en miljö där samverkan mellan elever, skolpersonal och måltidspersonal främjas.

För att stödja denna utveckling uppdaterar Livsmedelsverket sina nationella riktlinjer för skolmåltider, baserat på den senaste forskningen. Riktlinjerna, som kommer att lanseras 2025, syftar till att ge skolor verktyg för att främja hälsa, miljö och lärande genom maten. Tillsammans med Skolverket arbetar Livsmedelsverket även på ett riktat stöd till rektorer för att underlätta implementeringen av dessa nya riktlinjer.

E 2024 nr 02 - Betydelsen av skollunchens bidrag av näring och energi

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.