Skollunchen – en outnyttjad resurs

Skollunchen har potential att vara mer än bara en måltid. Genom att integrera den i undervisningen kan elever få praktiska kunskaper om mat, hälsa och hållbarhet, vilket kan främja hälsosammare livsstilar och ett mer hållbart samhälle.

26 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Skollunchen är en värdefull resurs som hittills inte utnyttjats fullt ut. Förutom att ge eleverna näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg för att koppla samman teoretisk undervisning med praktiska exempel på mat, hälsa och hållbarhet.

En forskningsöversikt beställd av Livsmedelsverket och genomförd av Umeå och Örebro universitet visar att skolor som aktivt integrerar mat- och måltidsutbildning i undervisningen ser positiva förändringar hos eleverna. Eleverna äter oftare frukost, konsumerar mer frukt och grönt, undviker sötsaker och vågar prova nya maträtter.

Att ge barn en tidig förståelse för matens betydelse för både hälsan och miljön är centralt för att forma hållbara matvanor. Det kan i sin tur bidra till ett friskare och mer hållbart liv. Emelie Elin från Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, betonar skolans roll i denna utveckling:

– Skollunchen kan, i mycket högre grad än i dag, användas som ett konkret verktyg där eleverna lär sig om, av och genom mat.

Trots framsteg inom hållbar skolmat är det fortfarande en utmaning att få eleverna att äta mat de inte är vana vid. För att kunna integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten krävs tydligare styrning och riktlinjer. En framgångsrik skolmåltidsintegrerad utbildning förutsätter att lärare har tillräcklig kunskap och att skolledningen skapar en miljö där samverkan mellan elever, skolpersonal och måltidspersonal främjas.

För att stödja denna utveckling uppdaterar Livsmedelsverket sina nationella riktlinjer för skolmåltider, baserat på den senaste forskningen. Riktlinjerna, som kommer att lanseras 2025, syftar till att ge skolor verktyg för att främja hälsa, miljö och lärande genom maten. Tillsammans med Skolverket arbetar Livsmedelsverket även på ett riktat stöd till rektorer för att underlätta implementeringen av dessa nya riktlinjer.

E 2024 nr 02 - Betydelsen av skollunchens bidrag av näring och energi

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 7 november, 2025 • 2 minuters läsning

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

7 av 10 är intresserade av matlagning
9 av 10 vill lära sig mer, främst om asiatisk mat
4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll