Skollunchen är en värdefull resurs som hittills inte utnyttjats fullt ut. Förutom att ge eleverna näring kan den användas som ett pedagogiskt verktyg för att koppla samman teoretisk undervisning med praktiska exempel på mat, hälsa och hållbarhet.

En forskningsöversikt beställd av Livsmedelsverket och genomförd av Umeå och Örebro universitet visar att skolor som aktivt integrerar mat- och måltidsutbildning i undervisningen ser positiva förändringar hos eleverna. Eleverna äter oftare frukost, konsumerar mer frukt och grönt, undviker sötsaker och vågar prova nya maträtter.

Att ge barn en tidig förståelse för matens betydelse för både hälsan och miljön är centralt för att forma hållbara matvanor. Det kan i sin tur bidra till ett friskare och mer hållbart liv. Emelie Elin från Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, betonar skolans roll i denna utveckling:

– Skollunchen kan, i mycket högre grad än i dag, användas som ett konkret verktyg där eleverna lär sig om, av och genom mat.

Trots framsteg inom hållbar skolmat är det fortfarande en utmaning att få eleverna att äta mat de inte är vana vid. För att kunna integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten krävs tydligare styrning och riktlinjer. En framgångsrik skolmåltidsintegrerad utbildning förutsätter att lärare har tillräcklig kunskap och att skolledningen skapar en miljö där samverkan mellan elever, skolpersonal och måltidspersonal främjas.

För att stödja denna utveckling uppdaterar Livsmedelsverket sina nationella riktlinjer för skolmåltider, baserat på den senaste forskningen. Riktlinjerna, som kommer att lanseras 2025, syftar till att ge skolor verktyg för att främja hälsa, miljö och lärande genom maten. Tillsammans med Skolverket arbetar Livsmedelsverket även på ett riktat stöd till rektorer för att underlätta implementeringen av dessa nya riktlinjer.

E 2024 nr 02 - Betydelsen av skollunchens bidrag av näring och energi