Skillnaderna i hälsa ökar
Folkhälsan betraktas som god om den ligger på en hög nivå och är jämlikt fördelad mellan olika grupper. Resultaten från Region Skåne visar både positiva och negativa utvecklingstrender, men tydligt är att det finns hälsoskillnader mellan grupper i samhället.
Sedan 2018 finns ett övergripande nationellt folkhälsomål med åtta tillhörande målområden antagna av regeringen. Målområdena är viktiga för hälsotillståndet i befolkningen och Region Skåne har undersökt hur dessa har utvecklats över tid i Skåne.
– Ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper är genomgående i de flesta av de hälsovariabler vi tittar på. Svaga socioekonomiska grupper har överlag sämre hälsa än genomsnittet och i många fall har skillnaderna ökat över tid. Ett undantag är det psykiska välbefinnandet som faktiskt är sämre bland grupper med lång utbildning, säger Anna Råman analyschef på Region Skåne.
Medellivslängden är den kanske mest välkända indikatorn för hälsan i en befolkning. Ett positivt exempel från rapporten är att medellivslängden ökat under en längre tid för både kvinnor och män. Kvinnor har både historiskt och i dag en högre medellivslängd än män, men skillnaderna mellan könen har minskat då männen knappar in på kvinnorna. Samtidigt ökar i stället skillnaderna mellan utbildningsgrupper. Detta beror främst på att gruppen med högre utbildning ökar sin medellivslängd i en snabbare takt än de med kortare utbildning.
Övervikt och obesitas är påtagligt utbrett i befolkningen. Hälften av alla skåningar har övervikt eller obesitas. Tydliga kön- och utbildningsskillnader syns. För män med kortast utbildning ligger andelen på 72 procent medan kvinnor med längst utbildning har lägst andelar. Över tid har en ökning dock skett i alla utbildningsgrupper. Kvinnor med högst utbildning är en av de grupperna som haft störst ökning.
