Möjligheten att själv kunna lägga in sig för heldygnsvård stärker patienternas delaktighet och ökar deras eget ansvarstagande. Det visar en färsk rapport från Stockholms centrum för ätstörningar.\nI augusti 2014 började Stockholms centrum för ätstörningar, som första vårdinrättning i Sverige, att erbjuda självvald inläggning som en del av ett större pilotprojekt inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Nu publiceras den första forskningsrapporten från projektet i tidskriften International Journal of Eating Disorders.\nSjälvvald inläggning är ett nydanande koncept inom psykiatrin, där patienter erbjuds möjligheten att på eget initiativ lägga in sig för heldygnsvård i upp till sju dagar, utan att först behöva uppsöka läkare eller akutmottagning.\n– Syftet är att öka patienternas självbestämmande och inflytande över vården, samt att främja tidigt hjälpsökande och på så vis minska det totala behovet av heldygnsvård, berättar Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och en av författarna bakom den nya forskningsrapporten.

Goda resultat

Självvald inläggning tillämpas sedan tidigare inom psykiatrin i Norge och Holland, med goda resultat: deltagande patienter har upplevt en ökad självständighet i vardagen, har undvikit upprepade akutbesök och har i högre grad kunnat klara sig utan långa inläggningsperioder inom heldygnsvården. Även tvångsinslag i vården har minskat markant.

I artikeln “Self-admission to inpatient treatment for patients with anorexia nervosa: the patient’s perspective” (”Självvald inläggning i heldygnsvård för patienter med anorexia nevrosa: patientens perspektiv”) redogör forskarna Mattias Strand, Cynthia Bulik, Yvonne von Hausswolff-Juhlin och Sanna Aila Gustafsson för resultaten från en intervjustudie med patienter vid Stockholms centrum för ätstörningar. Patienterna beskriver här hur självvald inläggning överlag har stärkt deras deltagande i vården och främjat ökat agentskap och ökat ansvarstagande.

Självvald inläggning har fyllt ett antal funktioner för deltagarna: trygghet i vardagen, ökad tillgänglighet till heldygnsvård, möjlighet att boosta goda rutiner i fråga om ätande, motiverande stöd, respit från en påfrestande vardag och avlastning av anhöriga.\n– Även patienter som faktiskt aldrig har använt sig av möjligheten till självinläggning beskriver hur vetskapen om att det är möjligt har medfört en större trygghet, säger Mattias Strand.\nI patientintervjuerna blir det samtidigt tydligt att det finns potentiella hinder för ett optimalt användande av självvald inläggning. Den ökade frihet och egenmakt som utgör en central del av modellen riskerar att krocka med den ambivalens till att söka vård som många patienter med en ätstörningssjukdom upplever. Många av deltagarna beskriver hur det har tagit tid att våga använda sig av självvald inläggning på ett konstruktivt sätt.\n– Det är uppenbart att många av patienterna upplever att det krävs en förhållandevis god sjukdomsinsikt och förmåga till ansvarstagande för att självvald inläggning ska fungera väl, konstaterar Mattias Strand.\nSamtidigt beskriver de intervjuade patienterna också hur modellen kan leda till mer konstruktiva perspektiv på den egna sjukdomen. Betoningen av frivillighet kan belysa just sådant som ambivalens och egen motivation till förändring.\n– I vår fortsatta forskning kommer vi nu att fokusera på hur patienternas ätstörningssjukdom påverkas av modellen, om vårdkonsumtionen förändras och hur de hälsoekonomiska effekterna ser ut, avslutar Mattias Strand.

Förutom för ätstörningar provar psykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde även självvald inläggning för patienter med psykosdiagnos eller självskadebeteende. De projekten pågår just nu inom Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri Södra Stockholm.