Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.\n– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.\n– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.<

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.\n– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.\n– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.