Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.\n– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.\n– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.<

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.\n– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.\n– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.