Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.\n– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.\n– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.<

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.\n– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.\n– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.