Debatt

”Samhället har gjort det lätt att leva ohälsosamt”

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång till ohälsosam mat. Ansvaret kan inte uteslutande läggas på individen, skriver 15 dietister från olika samhällssektorer.

Aldrig förr har de ohälsosamma livsmedlen varit så tillgängliga och attraktiva. En av fyra riskerar nu att bli sjuk eller dö i förtid av cancer, hjärt-kärlsjukdom eller typ 2 diabetes på grund av sina matvanor.

Något som driver på utvecklingen ytterligare är matvanornas påverkan på vår vikt. I dag lever 52 procent av Sveriges befolkning med övervikt eller obesitas (fetma). Obesitas hos barn i Sverige har femdubblats sedan 90-talet och enligt nya siffror från WHO har närmare en tredjedel av våra 7–9 åringar övervikt eller obesitas.

De senaste årtiondena har utbudet av och tillgången till ohälsosamma livsmedel ökat samtidigt som marknadsföring, produktplacering och lockande kampanjer blivit en naturlig del av den miljö vi lever i.

Som legitimerade dietister möter vi dagligen patienter, konsumenter, barnfamiljer med flera som vill få stöd att ändra sina matvanor för att uppnå bättre hälsa. Och vi hjälper dem i enlighet med forskning och beprövade metoder. Men det räcker inte. För att framgångsrikt hjälpa inte bara individen, utan hela befolkningen, behövs höga ambitioner och konkreta målsättningar – från politiskt håll. En granskning av den förebyggande politiken, gjord av Cancerfonden, visar dock på det motsatta: Det saknas politik där ansvaret för hälsosamma och hållbara beslut inte uteslutande läggs på individen.

Andra länder har tagit långt större steg. Denna höst har Argentina infört en lag om varningsetiketter på ohälsosamma livsmedel. Detta efter att flera länder i Sydamerika gjort liknande insatser med goda resultat. Även Storbritannien har genom politiska åtgärder bland annat fått ner sockerinnehållet i läsk. Det är helt enkelt dags att Sverige tar ansvar.

Vi dietister vill nu se konkreta och kraftfulla åtgärder som främjar hälsosamma och hållbara matvanor, till exempel:

Skydda barn och unga från marknadsföring av ohälsosam mat genom skärpt lagstiftning.

Inför ekonomiska styrmedel som avgift på socker i läsk och sänkt moms på hälsosam mat.

Begränsa möjligheten att sälja ohälsosam mat i eller i närheten av skolor och annan skattefinansierad verksamhet där barn och unga vistas.

Inför en obligatorisk märkning av hälsosam mat, som vägleder konsumenten i butik samt uppmuntrar producenter att utveckla sina produkter för att kvalificera sig för märkningen.

Vi dietister har djupgående kunskap om matvanor och kan stötta personer till en bättre hälsa. Men vi är oroade, och kan inte längre tigande se på medan samhällsstrukturerna tillintetgör vårt arbete. Ansvaret för en bättre folkhälsa ligger inte enbart på individnivå utan bärs av samhället. Politikerna har ett val att göra. Vill man främja hälsosamma matvanor eller ohälsosamma?

Christin Anderhov Eriksson, barnhälsovårdsdietist, Region Östergötland

Kajsa Asp Jonson, journalist, författare

Ulrika Backlund, projektledare för Hållbara matval, WWF Sverige

Elisabet Drugge, processledare för hälsofrämjande sjukvård, Region Gotland

Åsa Hedberg, samordnare för primärvårdsdietister, Region Uppsala

Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap, Umeå universitet

Anette Jansson, intressepolitisk expert, Hjärt-Lungfonden

Anna Jörnvi, vice ordförande, Dietisternas riksförbund

Vasiliki Karagianni, nutritionist, Rikscentrum barnobesitas, Karolinska universitetssjukhuset

Anna Kempe, sektion folkhälsa, Region Jönköpings län

Kjell Olsson, ordförande, Dietisternas riksförbund

Hanna Olvenmark, författare, driver plattformen ”Portionen under tian”

Anna Stubbendorff, doktorand i nutritionsepidemiologi, Lunds universitet

Liisa Tolvanen, specialist inom obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm

Maiju Wetterhall, sakkunnig, Cancerfonden

Läs hela debattartikeln i DN här.

Adobe.stock.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.