Debatt

”Samhället har gjort det lätt att leva ohälsosamt”

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång till ohälsosam mat. Ansvaret kan inte uteslutande läggas på individen, skriver 15 dietister från olika samhällssektorer.

Aldrig förr har de ohälsosamma livsmedlen varit så tillgängliga och attraktiva. En av fyra riskerar nu att bli sjuk eller dö i förtid av cancer, hjärt-kärlsjukdom eller typ 2 diabetes på grund av sina matvanor.

Något som driver på utvecklingen ytterligare är matvanornas påverkan på vår vikt. I dag lever 52 procent av Sveriges befolkning med övervikt eller obesitas (fetma). Obesitas hos barn i Sverige har femdubblats sedan 90-talet och enligt nya siffror från WHO har närmare en tredjedel av våra 7–9 åringar övervikt eller obesitas.

De senaste årtiondena har utbudet av och tillgången till ohälsosamma livsmedel ökat samtidigt som marknadsföring, produktplacering och lockande kampanjer blivit en naturlig del av den miljö vi lever i.

Som legitimerade dietister möter vi dagligen patienter, konsumenter, barnfamiljer med flera som vill få stöd att ändra sina matvanor för att uppnå bättre hälsa. Och vi hjälper dem i enlighet med forskning och beprövade metoder. Men det räcker inte. För att framgångsrikt hjälpa inte bara individen, utan hela befolkningen, behövs höga ambitioner och konkreta målsättningar – från politiskt håll. En granskning av den förebyggande politiken, gjord av Cancerfonden, visar dock på det motsatta: Det saknas politik där ansvaret för hälsosamma och hållbara beslut inte uteslutande läggs på individen.

Andra länder har tagit långt större steg. Denna höst har Argentina infört en lag om varningsetiketter på ohälsosamma livsmedel. Detta efter att flera länder i Sydamerika gjort liknande insatser med goda resultat. Även Storbritannien har genom politiska åtgärder bland annat fått ner sockerinnehållet i läsk. Det är helt enkelt dags att Sverige tar ansvar.

Vi dietister vill nu se konkreta och kraftfulla åtgärder som främjar hälsosamma och hållbara matvanor, till exempel:

Skydda barn och unga från marknadsföring av ohälsosam mat genom skärpt lagstiftning.

Inför ekonomiska styrmedel som avgift på socker i läsk och sänkt moms på hälsosam mat.

Begränsa möjligheten att sälja ohälsosam mat i eller i närheten av skolor och annan skattefinansierad verksamhet där barn och unga vistas.

Inför en obligatorisk märkning av hälsosam mat, som vägleder konsumenten i butik samt uppmuntrar producenter att utveckla sina produkter för att kvalificera sig för märkningen.

Vi dietister har djupgående kunskap om matvanor och kan stötta personer till en bättre hälsa. Men vi är oroade, och kan inte längre tigande se på medan samhällsstrukturerna tillintetgör vårt arbete. Ansvaret för en bättre folkhälsa ligger inte enbart på individnivå utan bärs av samhället. Politikerna har ett val att göra. Vill man främja hälsosamma matvanor eller ohälsosamma?

Christin Anderhov Eriksson, barnhälsovårdsdietist, Region Östergötland

Kajsa Asp Jonson, journalist, författare

Ulrika Backlund, projektledare för Hållbara matval, WWF Sverige

Elisabet Drugge, processledare för hälsofrämjande sjukvård, Region Gotland

Åsa Hedberg, samordnare för primärvårdsdietister, Region Uppsala

Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap, Umeå universitet

Anette Jansson, intressepolitisk expert, Hjärt-Lungfonden

Anna Jörnvi, vice ordförande, Dietisternas riksförbund

Vasiliki Karagianni, nutritionist, Rikscentrum barnobesitas, Karolinska universitetssjukhuset

Anna Kempe, sektion folkhälsa, Region Jönköpings län

Kjell Olsson, ordförande, Dietisternas riksförbund

Hanna Olvenmark, författare, driver plattformen ”Portionen under tian”

Anna Stubbendorff, doktorand i nutritionsepidemiologi, Lunds universitet

Liisa Tolvanen, specialist inom obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm

Maiju Wetterhall, sakkunnig, Cancerfonden

Läs hela debattartikeln i DN här.

Adobe.stock.com

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...