Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

”Samhället har gjort det lätt att leva ohälsosamt”

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock

Var fjärde svensk riskerar att bli sjuk eller dö i förtid på grund av sina matvanor, samtidigt som vi omges av marknadsföring och enkel tillgång till ohälsosam mat. Ansvaret kan inte uteslutande läggas på individen, skriver 15 dietister från olika samhällssektorer.

Aldrig förr har de ohälsosamma livs­medlen varit så tillgängliga och attraktiva. En av fyra riskerar nu att bli sjuk eller dö i förtid av cancer, hjärt-kärlsjukdom eller typ 2 diabetes på grund av sina matvanor.

Något som driver på utvecklingen ytterligare är matvanornas påverkan på vår vikt. I dag lever 52 procent av Sveriges befolkning med övervikt eller obesitas (fetma). Obesitas hos barn i Sverige har femdubblats sedan 90-talet och enligt nya siffror från WHO har närmare en tredjedel av våra 7–9 åringar övervikt eller obesitas.

De senaste årtiondena har utbudet av och tillgången till ohälsosamma livsmedel ökat samtidigt som marknadsföring, produkt­placering och lockande kampanjer blivit en naturlig del av den miljö vi lever i.

Som legitimerade dietister möter vi dagligen patienter, konsumenter, barnfamiljer med flera som vill få stöd att ändra sina matvanor för att uppnå bättre hälsa. Och vi hjälper dem i enlighet med forskning och beprövade metoder. Men det räcker inte. För att framgångsrikt hjälpa inte bara individen, utan hela befolkningen, behövs höga ambitioner och konkreta målsättningar – från politiskt håll. En granskning av den förebyggande politiken, gjord av Cancerfonden, visar dock på det motsatta: Det saknas politik där ansvaret för hälsosamma och hållbara beslut inte uteslutande läggs på individen.

Andra länder har tagit långt större steg. Denna höst har Argentina infört en lag om varningsetiketter på ohälsosamma livsmedel. Detta efter att flera länder i Sydamerika gjort liknande insatser med goda resultat. Även Storbritannien har genom politiska åtgärder bland annat fått ner sockerinnehållet i läsk. Det är helt enkelt dags att Sverige tar ansvar.

Vi dietister vill nu se konkreta och kraftfulla åtgärder som främjar hälsosamma och hållbara matvanor, till exempel:

  • Skydda barn och unga från marknadsföring av ohälsosam mat genom skärpt lagstiftning.
  • Inför ekonomiska styrmedel som avgift på socker i läsk och sänkt moms på hälsosam mat.
  • Begränsa möjligheten att sälja ohälsosam mat i eller i närheten av skolor och annan skattefinansierad verksamhet där barn och unga vistas.
  • Inför en obligatorisk märkning av hälsosam mat, som vägleder konsumenten i butik samt uppmuntrar producenter att utveckla sina produkter för att kvalificera sig för märkningen.
  • Vi dietister har djupgående kunskap om matvanor och kan stötta personer till en bättre hälsa. Men vi är oroade, och kan inte längre tigande se på medan samhällsstrukturerna tillintetgör vårt arbete. Ansvaret för en bättre folkhälsa ligger inte enbart på individnivå utan bärs av samhället. Politikerna har ett val att göra. Vill man främja hälsosamma matvanor eller ohälsosamma?

    Christin Anderhov Eriksson, barnhälsovårdsdietist, Region Östergötland

    Kajsa Asp Jonson, journalist, författare

    Ulrika Backlund, projektledare för Hållbara matval, WWF Sverige

    Elisabet Drugge, processledare för hälsofrämjande sjukvård, Region Gotland

    Åsa Hedberg, samordnare för primärvårdsdietister, Region Uppsala

    Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap, Umeå universitet

    Anette Jansson, intressepolitisk expert, Hjärt-Lungfonden

    Anna Jörnvi, vice ordförande, Dietisternas riksförbund

    Vasiliki Karagianni, nutritionist, Rikscentrum barnobesitas, Karolinska universitetssjukhuset

    Anna Kempe, sektion folkhälsa, Region Jönköpings län

    Kjell Olsson, ordförande, Dietisternas riksförbund

    Hanna Olvenmark, författare, driver plattformen ”Portionen under tian”

    Anna Stubbendorff, doktorand i nutritionsepidemiologi, Lunds universitet

    Liisa Tolvanen, specialist inom obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm

    Maiju Wetterhall, sakkunnig, Cancerfonden

    Läs hela debattartikeln i DN här.

    Adobe.stock.com


    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

    Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock 

    Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

    När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

    – Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

    Priset påverkar möjligheten

    På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

    Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

    – När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

    Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

    Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

    Energidryck vanligt som snabb energi

    Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

    Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

    – Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

    Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



    Verktyg

    Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

    Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
    IMG_2192
    Nutraware

    Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

    Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

    – För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

    Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

    – Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

    Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

    Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

    – Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

    Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

    Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

    .


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.