Diabetes

Så kan diabetesvården individanpassas

Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes?

11 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Forskare vid Lunds universitet har visat att diabetes är mer komplext än att bara dela in i typ 1 och typ 2. Genom att studera olika undergrupper av diabetes baserat på sjukdomsutveckling och risk för komplikationer har de funnit genetiska skillnader mellan de olika grupperna.

En av undergrupperna, kallad SIRD, består av personer med kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Dessa personer kan ha problem med insulinkänsligheten och kan dra nytta av behandlingar som ökar insulinkänsligheten.

Två andra undergrupper, SAID och SIDD, visade sig ha försämrad insulinproduktion och kan vara lämpliga för tidig insulinbehandling. Forskarna hoppas därför kunna använda genetiska data för att individualisera diabetesbehandlingen.

Vidare visar forskning inom epigenetik att livsstilsfaktorer kan påverka utvecklingen av typ 2-diabetes genom förändrad DNA-metylering i bukspottskörteln, fettvävnaden, skelettmuskulaturen och levern hos individer med typ 2-diabetes. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer bli ett viktigt verktyg för att ge individanpassad behandling av sjukdomen. Epigenetiska biomarkörer kan användas för att förutsäga svar på behandlingar som metformin och risk för komplikationer.

– Inom sjukvården finns en växande insikt om att diabetespatienter behöver individanpassad behandling. Vi hoppas kunna utveckla biomarkörer som kan användas i kliniken för att förutsäga hur patienter kommer att svara på metformin och andra läkemedel vid typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling som leder en forskargrupp vid LUDC.

Hon framhåller betydelsen av att epigenetiken samverkar med genetiken. – Vi behöver arbeta tillsammans med genetikerna för att identifiera kliniskt användbara biomarkörer. Det är viktigt att vi är ödmjuka och söker efter en kombination av de bästa biomarkörerna.

Artikeln ingår i ett tema om skräddarsydda behandlingar på webbplatsen Vetenskap & hälsa. 

Länk till temat (vetenskaphalsa.se)

Bildtext: Charlotte Ling

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.