Forskare vid Lunds universitet har visat att diabetes är mer komplext än att bara dela in i typ 1 och typ 2. Genom att studera olika undergrupper av diabetes baserat på sjukdomsutveckling och risk för komplikationer har de funnit genetiska skillnader mellan de olika grupperna.

En av undergrupperna, kallad SIRD, består av personer med kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Dessa personer kan ha problem med insulinkänsligheten och kan dra nytta av behandlingar som ökar insulinkänsligheten.

Två andra undergrupper, SAID och SIDD, visade sig ha försämrad insulinproduktion och kan vara lämpliga för tidig insulinbehandling. Forskarna hoppas därför kunna använda genetiska data för att individualisera diabetesbehandlingen.

Vidare visar forskning inom epigenetik att livsstilsfaktorer kan påverka utvecklingen av typ 2-diabetes genom förändrad DNA-metylering i bukspottskörteln, fettvävnaden, skelettmuskulaturen och levern hos individer med typ 2-diabetes. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer bli ett viktigt verktyg för att ge individanpassad behandling av sjukdomen. Epigenetiska biomarkörer kan användas för att förutsäga svar på behandlingar som metformin och risk för komplikationer.

– Inom sjukvården finns en växande insikt om att diabetespatienter behöver individanpassad behandling. Vi hoppas kunna utveckla biomarkörer som kan användas i kliniken för att förutsäga hur patienter kommer att svara på metformin och andra läkemedel vid typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling som leder en forskargrupp vid LUDC.

Hon framhåller betydelsen av att epigenetiken samverkar med genetiken.
– Vi behöver arbeta tillsammans med genetikerna för att identifiera kliniskt användbara biomarkörer. Det är viktigt att vi är ödmjuka och söker efter en kombination av de bästa biomarkörerna.

Artikeln ingår i ett tema om skräddarsydda behandlingar på webbplatsen Vetenskap & hälsa.


Länk till temat (vetenskaphalsa.se)

Bildtext: Charlotte Ling