Folkhälsa

Så åldras du hälsosamt

Att strunta i ciggen och ägna sig åt träning i 60-årsåldern kopplas till bättre hälsa senare i livet. Men för att må bra i högre ålder är också sociala relationer, engagemang och självbestämmande viktigt.

12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En avhandling vid Luleå tekniska universitet har följt upp en hälsoundersökning för att studera hjärt- och kärlsjukdomar genomförd inom region Norrland 1999, där 1 500 personer deltog. Tanken var att efter två decennier undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kan påverka deltagarnas överlevnad och hälsotillstånd i dag.

Resultaten visar att både individens egna val och åtgärder från samhällets sida spelar roll för hälsosamt åldrande och välbefinnande. Cirka 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fick hembesök och blev intervjuade om sitt välbefinnande. Därutöver fick deltagarna lämna blodprov, mäta benstyrka och göra minnestester.

Studien visade att den mest betydelsefulla faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka. Många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigaste faktor var en markör för hjärtproblem som kunde mätas i blodprov, följt av midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsotillståndet hos de deltagare som fortfarande levde, visade det sig att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den viktigaste framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. Hälsosamma värden av långtidsblodsocker, som är kopplat till diabetes, kom på andra plats.

Kontroll över livet

Djupintervjuer genomfördes med 52 deltagare för att undersöka vilka faktorer i vardagen som bidrog till deras välbefinnande vid en ålder över 80 år. Resultaten visade att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga faktorer för att må bra.

Studien betonar även vikten av att äldre personer har kontroll över beslut som rör deras boendesituation. Att själv få fatta beslut om hemmet är avgörande för deras välbefinnande, och de som tvingas flytta eller känner sig pressade att göra det mår sämre.

En annan del av avhandlingen fokuserade på fysisk aktivitet, där 77 personer bar aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultaten visade att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att bara stå upp mer var kopplat till välbefinnande.

Forskarna betonade vikten av att främja fysisk aktivitet och underlätta för äldre att vara aktiva. Det är också viktigt att stötta äldre i att hantera eventuella begränsningar och att acceptera sin situation på ett konstruktivt sätt, vilket kan förbättra deras välbefinnande.

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

(Källa: forskning.se)

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...