Folkhälsa

Så åldras du hälsosamt

Att strunta i ciggen och ägna sig åt träning i 60-årsåldern kopplas till bättre hälsa senare i livet. Men för att må bra i högre ålder är också sociala relationer, engagemang och självbestämmande viktigt.

12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En avhandling vid Luleå tekniska universitet har följt upp en hälsoundersökning för att studera hjärt- och kärlsjukdomar genomförd inom region Norrland 1999, där 1 500 personer deltog. Tanken var att efter två decennier undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kan påverka deltagarnas överlevnad och hälsotillstånd i dag.

Resultaten visar att både individens egna val och åtgärder från samhällets sida spelar roll för hälsosamt åldrande och välbefinnande. Cirka 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fick hembesök och blev intervjuade om sitt välbefinnande. Därutöver fick deltagarna lämna blodprov, mäta benstyrka och göra minnestester.

Studien visade att den mest betydelsefulla faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka. Många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigaste faktor var en markör för hjärtproblem som kunde mätas i blodprov, följt av midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsotillståndet hos de deltagare som fortfarande levde, visade det sig att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den viktigaste framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. Hälsosamma värden av långtidsblodsocker, som är kopplat till diabetes, kom på andra plats.

Kontroll över livet

Djupintervjuer genomfördes med 52 deltagare för att undersöka vilka faktorer i vardagen som bidrog till deras välbefinnande vid en ålder över 80 år. Resultaten visade att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga faktorer för att må bra.

Studien betonar även vikten av att äldre personer har kontroll över beslut som rör deras boendesituation. Att själv få fatta beslut om hemmet är avgörande för deras välbefinnande, och de som tvingas flytta eller känner sig pressade att göra det mår sämre.

En annan del av avhandlingen fokuserade på fysisk aktivitet, där 77 personer bar aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultaten visade att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att bara stå upp mer var kopplat till välbefinnande.

Forskarna betonade vikten av att främja fysisk aktivitet och underlätta för äldre att vara aktiva. Det är också viktigt att stötta äldre i att hantera eventuella begränsningar och att acceptera sin situation på ett konstruktivt sätt, vilket kan förbättra deras välbefinnande.

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

(Källa: forskning.se)

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.