Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Så åldras du hälsosamt

Att strunta i ciggen och ägna sig åt träning i 60-årsåldern kopplas till bättre hälsa senare i livet. Men för att må bra i högre ålder är också sociala relationer, engagemang och självbestämmande viktigt. 

12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Så åldras du hälsosamt
Stock.adobe.com

En avhandling vid Luleå tekniska universitet har följt upp en hälsoundersökning för att studera hjärt- och kärlsjukdomar genomförd inom region Norrland 1999, där 1 500 personer deltog. Tanken var att efter två decennier undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kan påverka deltagarnas överlevnad och hälsotillstånd i dag.

Resultaten visar att både individens egna val och åtgärder från samhällets sida spelar roll för hälsosamt åldrande och välbefinnande. Cirka 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fick hembesök och blev intervjuade om sitt välbefinnande. Därutöver fick deltagarna lämna blodprov, mäta benstyrka och göra minnestester.

Studien visade att den mest betydelsefulla faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka. Många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigaste faktor var en markör för hjärtproblem som kunde mätas i blodprov, följt av midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsotillståndet hos de deltagare som fortfarande levde, visade det sig att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den viktigaste framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. Hälsosamma värden av långtidsblodsocker, som är kopplat till diabetes, kom på andra plats.

Kontroll över livet

Djupintervjuer genomfördes med 52 deltagare för att undersöka vilka faktorer i vardagen som bidrog till deras välbefinnande vid en ålder över 80 år. Resultaten visade att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga faktorer för att må bra.

Studien betonar även vikten av att äldre personer har kontroll över beslut som rör deras boendesituation. Att själv få fatta beslut om hemmet är avgörande för deras välbefinnande, och de som tvingas flytta eller känner sig pressade att göra det mår sämre.

En annan del av avhandlingen fokuserade på fysisk aktivitet, där 77 personer bar aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultaten visade att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att bara stå upp mer var kopplat till välbefinnande.

Forskarna betonade vikten av att främja fysisk aktivitet och underlätta för äldre att vara aktiva. Det är också viktigt att stötta äldre i att hantera eventuella begränsningar och att acceptera sin situation på ett konstruktivt sätt, vilket kan förbättra deras välbefinnande.

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

(Källa: forskning.se)



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Yrkesfrågor

Dietistlegitimationen 20 år:”Det var ett helt maraton”

I år är det 20 år sedan dietister fick möjlighet att ansöka om legitimation i Sverige. Bakom beslutet låg strategiska insatser, politisk påverkan och ideellt engagemang. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg var två av dem som drev frågan.

Nina Granberg 27 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
Elisabet Rothenberg och Anna Ottosson.

Den 1 april 2006 blev dietist ett legitimationsyrke. Därmed gick ett långt och intensivt arbete i mål. Elisabet Rothenberg, som var ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF) under perioden 2000–2015, ledde processen från förbundets sida.

–  Legitimationen var en viktig del i arbetet med att lyfta fram dietistprofessionen som ett hälso- och sjukvårdsyrke med självständigt behandlingsansvar, vilket inte riktigt var en självklarhet.

Ett självständigt ansvar

Dietist var redan en skyddad yrkestitel. Legitimationen innebar dock en personlig behörighet som kunde återkallas och markerade yrkesutövarens individuella ansvar gentemot patienten.

– Det var viktigt att även dietistens arbete omfattades av legitimation, precis som andra legitimationsyrken inom vården. De mest närliggande jämförelserna var fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Elisabet Rothenberg.

Patientsäkerheten var ett av argumenten som DRF lyfte fram. Förbundet behövde övertyga omvärlden om att dietisternas arbete och patientansvar motiverade legitimation.

Dietistyrket hade då redan genomgått flera decennier av förändring. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början av 1960-talet. Fram till slutet av 1990-talet var dietistspåret en förgrening av utbildningen till kostchef. En särskild högskoleutbildning startade 1978.

– I dag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning mot hälso- och sjukvård, säger Elisabet Rothenberg.

PR och politisk påverkan

En av styrelseledamöterna som deltog i arbetet var Anna Ottosson, som var vice ordförande i DRF under elva år. För henne var frågan nära kopplad till yrkets trovärdighet och en viktig anledning till engagemanget i förbundsstyrelsen.

Men att nå ända fram var långt ifrån givet.

– Det var ett helt maraton, ett tungt och strategiskt arbete.

Styrelsen drev frågan på flera fronter. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg beskriver ett intensivt lobbyarbete med kontakter på bland annat Rosenbad, dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.

Redan under Marlene Olivares Dalbys tid som ordförande tog styrelsen hjälp av en PR-byrå för att utveckla en strategi för opinionsbildning. Anna Ottosson fick rollen som PR-dietist och intervjuades återkommande i tv och tidningar.

– Vi ville sätta dietisterna på mediekartan, så att journalister skulle ringa en dietist i stället för någon som inte hade samma gedigna utbildning.

Enligt Anna Ottosson fick även frågan om dietister utanför den offentliga vården betydelse. I sådana verksamheter kunde det vara svårare för patienter och andra att bedöma vilken utbildning och nutritionskompetens en rådgivare faktiskt hade.

– Jag har länge vurmat för att dietistens kompetens ska användas i hela samhället. Under processen blev den privata sektorn en viktig del av argumentationen, säger hon.

”En stor befrielse”

När beslutet till slut kom väckte det starka känslor.

– Det kändes som en seger och en glädje. Det var det rätta som hände, självklart skulle vi ha legitimation precis som andra yrkesgrupper inom vården, säger Anna Ottosson.

Elisabet Rothenberg beskriver beskedet som en stor befrielse.

– För väldigt många dietister blev det en bekräftelse på att vi är en hälso- och sjukvårdsprofession, med samma förutsättningar som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och psykologer. Det betydde mycket för självkänslan i yrkesutövningen.

Båda lyfter fram lagarbetet bakom legitimationen.

– Legitimationen är resultatet av kvinnor som har lagt ner kopiöst mycket ideellt arbete. Vi är flera som arbetade intensivt med detta. Det är en kedja av drivna kvinnor, säger Anna Ottosson.

En starkare roll

Tjugo år senare ser både Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg områden där dietisternas ställning kan stärkas ytterligare.

Anna Ottosson vill se fler dietister och en självklarare plats för professionen i olika vårdteam. Själv arbetar hon mycket med cancer och pekar på behovet av aktuell nutritionskompetens som en integrerad del av behandlingen.

– Dietister behöver få en ännu starkare position, både inom vården och på bredare front i samhället. Samtidigt måste vi förvalta ansvaret som följer med legitimationen genom att hålla oss uppdaterade och ligga i framkant.

Elisabet Rothenberg konstaterar att situationen varierar. I vissa verksamheter är dietisten välintegrerad, medan professionen nästan saknas i andra.

– Inom stora delar av äldreomsorgen skulle dietisten behöva bli mycket mer självklar. Även inom intensivvården finns stora utvecklingsmöjligheter.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.