Diabetes

Röda blodkroppar orsakar hjärt-kärlskada vid typ 2-diabetes

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes. Resultaten presenteras i två … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\nDet är känt att patienter med diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder till hjärtinfarkt, stroke, njurskador, ögonskador med mera. Patienter med diabetes har dessutom en försämrad prognos efter en hjärtinfarkt. De underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlskador vid diabetes är dock till stora delar okända och det saknas behandling som förhindrar att sådana skador uppstår.\n\nDet finns resultat som talar för att de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens vävnader är förändrade vid diabetes och har ökad benägenhet att binda till blodkärlsväggen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat hur de röda blodkropparna förändras vid typ 2-diabetes och om de bidrar till hjärt-kärlskador. Resultaten presenteras i tidskrifterna

Journal of the American College of Cardiology

och

JACC: Basic to Translational Science.

\n– Vi fann att friska blodkärl som exponeras för röda blodkroppar från patienter med typ 2-diabetes får skador på sitt innersta cellager, endotelcellerna. Detta fenomen som kallas endoteldysfunktion uppkommer tidigt vid utvecklingen av kärlskador vid diabetes och medför att kärlens förmåga att vidga sig blir kraftigt nedsatt samt att inflammationen ökar, säger John Pernow, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och ansvarig för de två studierna.\n\nI en experimentell modell kunde forskarna dessutom visa att röda blodkroppar från patienter med diabetes eller från diabetiska möss orsakar försämrad hjärtfunktion och större hjärtmuskelskada vid en hjärtinfarkt jämfört med röda blodkroppar från friska individer. Forskarna har också i detaljerade analyser på blodkärl från råttor och människor kunnat visa att de skadliga effekterna orsakas av ökad aktivitet av enzymet arginas, nedsatt bildning av den kärlvidgande molekylen kväveoxid samt ökad bildning av skadliga fria syreradikaler i de röda blodkropparna.\n– Vi såg också att behandling riktad mot arginas eller fria syreradikaler normaliserade de röda blodkropparnas funktion vilket resulterade i att deras skadliga effekt på hjärt-kärlfunktionen kunde förhindras. Vår förhoppning är att den här kunskapen ska leda till nya behandlingar, specifikt riktade mot röda blodkroppar, som förebygger uppkomsten av kärlskador och skyddar hjärtat vid hjärtinfarkt hos patienter med typ 2-diabetes, säger John Pernow.\n\nForskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landstings ALF-projektmedel, Torsten Söderbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Diabetes Wellness Research Foundation.\n\n

Publikationer:

\n“Red blood cells from patients with type 2 diabetes induce endothelial dysfunction via arginase I” Zhou Z, Mahdi A, Tratsiakovich Y, Zahorán S, Kövamees O, Nordin F, Gonzalez AEU, Alvarsson M, Östenson CG, Andersson DC, Hedin U, Hermesz E, Lundberg JO, Yang J, Pernow J.

Journal of the American College of Cardiology

, online 6:e augusti 2018, doi: xxx\n“Red blood cells in type 2 diabetes impair cardiac post-ischemic recovery through an arginase-dependent modulation of nitric oxide synthase and reactive oxygen species”. Yang J, Zheng X, Mahdi A, Zhou Z, Tratsiakovich Y, Jiao T, Kiss A, Kövamees O, Alvarsson M, Catrina CB, Lundberg JO, Brismar K, Pernow J.

JACC: Basic to Translational Science

, online 18 juli 2018, doi: xxx\n\nKälla: Karolinska institutet\n

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.