Diabetes

Röda blodkroppar orsakar hjärt-kärlskada vid typ 2-diabetes

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes. Resultaten presenteras i två … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\nDet är känt att patienter med diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder till hjärtinfarkt, stroke, njurskador, ögonskador med mera. Patienter med diabetes har dessutom en försämrad prognos efter en hjärtinfarkt. De underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlskador vid diabetes är dock till stora delar okända och det saknas behandling som förhindrar att sådana skador uppstår.\n\nDet finns resultat som talar för att de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens vävnader är förändrade vid diabetes och har ökad benägenhet att binda till blodkärlsväggen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat hur de röda blodkropparna förändras vid typ 2-diabetes och om de bidrar till hjärt-kärlskador. Resultaten presenteras i tidskrifterna

Journal of the American College of Cardiology

och

JACC: Basic to Translational Science.

\n– Vi fann att friska blodkärl som exponeras för röda blodkroppar från patienter med typ 2-diabetes får skador på sitt innersta cellager, endotelcellerna. Detta fenomen som kallas endoteldysfunktion uppkommer tidigt vid utvecklingen av kärlskador vid diabetes och medför att kärlens förmåga att vidga sig blir kraftigt nedsatt samt att inflammationen ökar, säger John Pernow, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och ansvarig för de två studierna.\n\nI en experimentell modell kunde forskarna dessutom visa att röda blodkroppar från patienter med diabetes eller från diabetiska möss orsakar försämrad hjärtfunktion och större hjärtmuskelskada vid en hjärtinfarkt jämfört med röda blodkroppar från friska individer. Forskarna har också i detaljerade analyser på blodkärl från råttor och människor kunnat visa att de skadliga effekterna orsakas av ökad aktivitet av enzymet arginas, nedsatt bildning av den kärlvidgande molekylen kväveoxid samt ökad bildning av skadliga fria syreradikaler i de röda blodkropparna.\n– Vi såg också att behandling riktad mot arginas eller fria syreradikaler normaliserade de röda blodkropparnas funktion vilket resulterade i att deras skadliga effekt på hjärt-kärlfunktionen kunde förhindras. Vår förhoppning är att den här kunskapen ska leda till nya behandlingar, specifikt riktade mot röda blodkroppar, som förebygger uppkomsten av kärlskador och skyddar hjärtat vid hjärtinfarkt hos patienter med typ 2-diabetes, säger John Pernow.\n\nForskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landstings ALF-projektmedel, Torsten Söderbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Diabetes Wellness Research Foundation.\n\n

Publikationer:

\n“Red blood cells from patients with type 2 diabetes induce endothelial dysfunction via arginase I” Zhou Z, Mahdi A, Tratsiakovich Y, Zahorán S, Kövamees O, Nordin F, Gonzalez AEU, Alvarsson M, Östenson CG, Andersson DC, Hedin U, Hermesz E, Lundberg JO, Yang J, Pernow J.

Journal of the American College of Cardiology

, online 6:e augusti 2018, doi: xxx\n“Red blood cells in type 2 diabetes impair cardiac post-ischemic recovery through an arginase-dependent modulation of nitric oxide synthase and reactive oxygen species”. Yang J, Zheng X, Mahdi A, Zhou Z, Tratsiakovich Y, Jiao T, Kiss A, Kövamees O, Alvarsson M, Catrina CB, Lundberg JO, Brismar K, Pernow J.

JACC: Basic to Translational Science

, online 18 juli 2018, doi: xxx\n\nKälla: Karolinska institutet\n

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.