Livsmedel

Risk för bakteriesmitta kan öka när mat utsätts för ljus

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Den matburna listeriabakterien, som kan infektera människor och orsaka tillfälliga magproblem, är en allvarlig hälsorisk för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I en avhandling vid Umeå universitet beskrivs hur bakterien, som ibland orsakar den dödliga sjukdomen listerios, reagerar på ljus genom att aktivera försvarsmekanismer.

Listeria monocytogenes, även känd som Listeriabakterien, är vanlig i naturen men kan ibland sprida sig till mat, och då främst opastöriserade mejeriprodukter och smörgåspålägg. Listeriabakterien kan växa i mat som förvaras i kylskåp och om smittad mat äts utan att ha blivit ordentligt upphettad kan bakterien orsaka infektioner.

Forskarna har nu upptäckt en ny egenskap hos Listeria, nämligenatt bakterien aktiverar skyddsmekanismer när den utsätts för ljus. Upptäckten av hur listeriabakterien reagerar på ljus kan i framtiden komma att bli användbar inom matindustrin för att förhindra spridning av bakterien.\nI sin avhandling beskriver Christopher Andersson, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, även upptäckten av två nya molekyler som bekämpar listeriabakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Forskarna har utforskat hur molekylerna kan användas för att förhindra bakterien från att orsaka sjukdom.

För friska individer är listeriabakterien i allmänhet ingen fara, utan ger oftast bara några dagars magproblem. Men för personer som har nedsatt immunsystem eller är gravida kan bakterien dock vara mycket farlig. Om en bakterieinfektion sprider sig till hjärnan kan den ge upphov till sjukdomen ”listerios”, vilket har en dödlighet på 20-30 procent. Om en gravid person får i sig bakterien kan den sprida sig till fostret och orsaka missfall.\n– Förhoppningen är att kunskapen om hur ljus och de små molekylerna påverkar bakterien i framtiden kan användas för att förhindra spridning av listeriabakterien och att behandla listerios, säger Christopher Andersson.

Christopher Andersson är från Karlshamn i Blekinge. Han är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och ingår i Jörgen Johanssons forskargrupp.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Umeå universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...