Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Risk för både kvinna och barn vid överflödig viktuppgång under graviditet

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Risken för framtida övervikt hos mor och barn kan också öka. Forskare Ann-Kristin Rönnberg vid Region Örebro län visar i sin avhandling att det går att minska överflödig viktuppgång med relativt enkla åtgärder.\n\n– Vi testade vi en metod som innebar tydlig information till gravida om deras rekommenderade viktuppgång och uppmuntrade även till fysisk aktivitet genom så kallad FaR, fysisk aktivitet på recept. Ett recept kunde vara trettio minuters promenad eller simning i ett visst tempo, säger Ann-Kristin Rönnberg, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

I studien, som drevs inom mödrahälsovården i Region Örebro län, ingick 445 friska kvinnor som fick barn mellan 2007-2010. Kvinnorna följdes upp till ett år efter förlossningen och barnen följdes sedan inom barnhälsovården fram till 2015.\n– Vår metod är relativt enkel för de gravida kvinnorna. Det har inte inneburit fler besök till barnmorskan men ändå gett en positiv effekt. Jag arbetar under hösten vidare, tillsammans med ansvariga inom mödrahälsovården, för att ta fram riktlinjer om vilka råd gravida bör få om viktuppgång men även generella riktlinjer om hur vi bäst tar hand om kvinnor som redan har en övervikt eller fetma under deras graviditeter och förlossningar.

Unik forskning med folkhälsoperspektiv

– Vi har valt att undersöka metodens påverkan på viktuppgång oberoende av vad kvinnan väger innan graviditeten. Ingen svensk studie har tidigare genomförts i den här breda målgruppen. Även internationellt finns en brist på den här typen av studier. Tidigare forskning har ofta fokuserat på kvinnor som redan har en fetma. Vi har ett tydligt folkhälsoperspektiv genom vår ansats att hjälpa även normalviktiga kvinnor att undvika överflödig viktuppgång och därigenom potentiellt undvika framtida övervikt.

Rekommenderad viktökning under graviditet varierar beroende på kvinnans vikt innan graviditeten. För en kvinna med normal vikt rekommenderas viktuppgång mellan 11,5–16 kg medan kvinnor med fetma rekommenderas att gå upp 5-9 kg under graviditet.\n– Vår metod visade sig ge en lägre total viktuppgång under graviditeten oavsett kvinnans ingångsvikt. Vi kunde också se att kvinnor som fått ta del av metoden hade mindre överflödig vikt kvar vid sin efterkontroll. På lång sikt, cirka ett år efter förlossningen, kunde man dock inte se några säkra skillnader längre.

Metoden såg inte ut att minska barnens risk för fetma vid fem års ålder. Det som hade störst betydelse för barnens risk för fetma var inte kvinnans viktuppgång under graviditet utan vilket BMI hon hade innan hon blev gravid. Barn till överviktiga kvinnor hade en ökad risk att utveckla fetma vilket stämmer väl överens med andra tidigare studier.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.