Obesitas

Risk för både kvinna och barn vid överflödig viktuppgång under graviditet

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Risken för framtida övervikt hos mor och barn kan också öka. Forskare Ann-Kristin Rönnberg vid Region Örebro län visar i sin avhandling att det går att minska överflödig viktuppgång med relativt enkla åtgärder.\n\n– Vi testade vi en metod som innebar tydlig information till gravida om deras rekommenderade viktuppgång och uppmuntrade även till fysisk aktivitet genom så kallad FaR, fysisk aktivitet på recept. Ett recept kunde vara trettio minuters promenad eller simning i ett visst tempo, säger Ann-Kristin Rönnberg, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

I studien, som drevs inom mödrahälsovården i Region Örebro län, ingick 445 friska kvinnor som fick barn mellan 2007-2010. Kvinnorna följdes upp till ett år efter förlossningen och barnen följdes sedan inom barnhälsovården fram till 2015.\n– Vår metod är relativt enkel för de gravida kvinnorna. Det har inte inneburit fler besök till barnmorskan men ändå gett en positiv effekt. Jag arbetar under hösten vidare, tillsammans med ansvariga inom mödrahälsovården, för att ta fram riktlinjer om vilka råd gravida bör få om viktuppgång men även generella riktlinjer om hur vi bäst tar hand om kvinnor som redan har en övervikt eller fetma under deras graviditeter och förlossningar.

Unik forskning med folkhälsoperspektiv

– Vi har valt att undersöka metodens påverkan på viktuppgång oberoende av vad kvinnan väger innan graviditeten. Ingen svensk studie har tidigare genomförts i den här breda målgruppen. Även internationellt finns en brist på den här typen av studier. Tidigare forskning har ofta fokuserat på kvinnor som redan har en fetma. Vi har ett tydligt folkhälsoperspektiv genom vår ansats att hjälpa även normalviktiga kvinnor att undvika överflödig viktuppgång och därigenom potentiellt undvika framtida övervikt.

Rekommenderad viktökning under graviditet varierar beroende på kvinnans vikt innan graviditeten. För en kvinna med normal vikt rekommenderas viktuppgång mellan 11,5–16 kg medan kvinnor med fetma rekommenderas att gå upp 5-9 kg under graviditet.\n– Vår metod visade sig ge en lägre total viktuppgång under graviditeten oavsett kvinnans ingångsvikt. Vi kunde också se att kvinnor som fått ta del av metoden hade mindre överflödig vikt kvar vid sin efterkontroll. På lång sikt, cirka ett år efter förlossningen, kunde man dock inte se några säkra skillnader längre.

Metoden såg inte ut att minska barnens risk för fetma vid fem års ålder. Det som hade störst betydelse för barnens risk för fetma var inte kvinnans viktuppgång under graviditet utan vilket BMI hon hade innan hon blev gravid. Barn till överviktiga kvinnor hade en ökad risk att utveckla fetma vilket stämmer väl överens med andra tidigare studier.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.