Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Risk för både kvinna och barn vid överflödig viktuppgång under graviditet

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

I västvärlden är det vanligt att kvinnor går upp för mycket i vikt under sin graviditet, vilket kan ge en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Risken för framtida övervikt hos mor och barn kan också öka. Forskare Ann-Kristin Rönnberg vid Region Örebro län visar i sin avhandling att det går att minska överflödig viktuppgång med relativt enkla åtgärder.\n\n– Vi testade vi en metod som innebar tydlig information till gravida om deras rekommenderade viktuppgång och uppmuntrade även till fysisk aktivitet genom så kallad FaR, fysisk aktivitet på recept. Ett recept kunde vara trettio minuters promenad eller simning i ett visst tempo, säger Ann-Kristin Rönnberg, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

I studien, som drevs inom mödrahälsovården i Region Örebro län, ingick 445 friska kvinnor som fick barn mellan 2007-2010. Kvinnorna följdes upp till ett år efter förlossningen och barnen följdes sedan inom barnhälsovården fram till 2015.\n– Vår metod är relativt enkel för de gravida kvinnorna. Det har inte inneburit fler besök till barnmorskan men ändå gett en positiv effekt. Jag arbetar under hösten vidare, tillsammans med ansvariga inom mödrahälsovården, för att ta fram riktlinjer om vilka råd gravida bör få om viktuppgång men även generella riktlinjer om hur vi bäst tar hand om kvinnor som redan har en övervikt eller fetma under deras graviditeter och förlossningar.

Unik forskning med folkhälsoperspektiv

– Vi har valt att undersöka metodens påverkan på viktuppgång oberoende av vad kvinnan väger innan graviditeten. Ingen svensk studie har tidigare genomförts i den här breda målgruppen. Även internationellt finns en brist på den här typen av studier. Tidigare forskning har ofta fokuserat på kvinnor som redan har en fetma. Vi har ett tydligt folkhälsoperspektiv genom vår ansats att hjälpa även normalviktiga kvinnor att undvika överflödig viktuppgång och därigenom potentiellt undvika framtida övervikt.

Rekommenderad viktökning under graviditet varierar beroende på kvinnans vikt innan graviditeten. För en kvinna med normal vikt rekommenderas viktuppgång mellan 11,5–16 kg medan kvinnor med fetma rekommenderas att gå upp 5-9 kg under graviditet.\n– Vår metod visade sig ge en lägre total viktuppgång under graviditeten oavsett kvinnans ingångsvikt. Vi kunde också se att kvinnor som fått ta del av metoden hade mindre överflödig vikt kvar vid sin efterkontroll. På lång sikt, cirka ett år efter förlossningen, kunde man dock inte se några säkra skillnader längre.

Metoden såg inte ut att minska barnens risk för fetma vid fem års ålder. Det som hade störst betydelse för barnens risk för fetma var inte kvinnans viktuppgång under graviditet utan vilket BMI hon hade innan hon blev gravid. Barn till överviktiga kvinnor hade en ökad risk att utveckla fetma vilket stämmer väl överens med andra tidigare studier.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.