Det saknas emellertid randomiserade kontrollerade studier som undersöker just detta upplevda samband. Postprandiellmetabolism, det vill säga kroppens svar efter en måltid, är heller inte utforskat hos RA-patienter, men kan ge insikter i hur måltider och kosten påverkar inflammation och metabola markörer.

Studien Postprandial Inflammation in Rheumatoid Arthritis (PIRA) syfte var att undersöka om olika proteinkällor kan ha olika påverkan på postprandiell metabolism och inflammation hos patienter med RA.

Studien var godkänd av etiska myndigheter och registrerad på Clinicaltrials.gov. På grund av Covid-19-pandemin genomfördes studien i två perioder. Deltagare var kvinnor från Göteborgsområdet med RA-diagnos i minst två år. Exklusionskriterier inkluderade rökning, allergier mot studiemat, och användning av vissa mediciner.

Måltiderna var isokaloriska, men med olika proteinkällor: 1) blandfärs, 2) laxfärs och 3) sojafärs. Blodprover togs före och efter måltiderna (30 min, 1h, 2h, 3h och 5h efter). Studiens huvudutfall var koncentration av interleukin-6 (IL-6) efter måltiden, sekundära utfall var blodlipidprofil i tidpunkterna efter måltiderna.

Deltagare som tackade ja till att delta var ofta äldre (medianålder 66 år) och en majoritet arbetade mindre än heltid eller inte alls. 24 personer deltog i minst två måltidsförsök och 22 personer i alla måltidsförsök.

Inga signifikanta skillnader i den postprandiella koncentrationen av IL-6 eller triglycerider hittades mellan måltiderna. Dock visade analyserna en större ökning av både antal och innehåll (kolesterol, fosfolipider och triglycerider) i VLDL-partiklar med låg densitet efter fiskmåltiden. Även tidpunkten för högsta uppmätta koncentration skiljde sig åt i flera utfall, exempelvis lipoprotein B/A1 kvoten, där koncentration uppmättes tidigast för fiskmåltiden, även om totala arean under kurvan inte skiljde sig åt mellan måltiderna.

Slutsatsen är att trots tidigare anekdotisk indikation på att rött kött förvärrar symtom hos många patienter med RA, visade denna studie inga negativa effekter av rött kött. Resultatet får tolkas med försiktighet då endast en inflammationsmarkör undersökts samt på grund av att antalet deltagare är lågt. Ytterligare forskning behövs fortfarande för att förstå kostens roll i hanteringen av RA.

Skribent Erik Hulander

Dietist och forskare vid klinisk nutritionsmottagning, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.