Nutrition

Ingen akut negativ effekt av rött kött vid reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som karaktäriseras av kronisk smärta, svullnad och minskad funktion i perifera leder, vilket leder till sänkt livskvalitet och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar (CVD). Det är vanligt att patienter själva experimenterar med olika kostupplägg och ibland utesluter livsmedel i hopp om att nå remission. Ett livsmedel som ofta upplevs förvärra symtom är just rött kött.

Redaktionen 13 maj, 2025 • Uppdaterades 10 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Det saknas emellertid randomiserade kontrollerade studier som undersöker just detta upplevda samband. Postprandiellmetabolism, det vill säga kroppens svar efter en måltid, är heller inte utforskat hos RA-patienter, men kan ge insikter i hur måltider och kosten påverkar inflammation och metabola markörer.

Studien Postprandial Inflammation in Rheumatoid Arthritis (PIRA) syfte var att undersöka om olika proteinkällor kan ha olika påverkan på postprandiell metabolism och inflammation hos patienter med RA.

Studien var godkänd av etiska myndigheter och registrerad på Clinicaltrials.gov. På grund av Covid-19-pandemin genomfördes studien i två perioder. Deltagare var kvinnor från Göteborgsområdet med RA-diagnos i minst två år. Exklusionskriterier inkluderade rökning, allergier mot studiemat, och användning av vissa mediciner.

Måltiderna var isokaloriska, men med olika proteinkällor: 1) blandfärs, 2) laxfärs och 3) sojafärs. Blodprover togs före och efter måltiderna (30 min, 1h, 2h, 3h och 5h efter). Studiens huvudutfall var koncentration av interleukin-6 (IL-6) efter måltiden, sekundära utfall var blodlipidprofil i tidpunkterna efter måltiderna.

Deltagare som tackade ja till att delta var ofta äldre (medianålder 66 år) och en majoritet arbetade mindre än heltid eller inte alls. 24 personer deltog i minst två måltidsförsök och 22 personer i alla måltidsförsök.

Inga signifikanta skillnader i den postprandiella koncentrationen av IL-6 eller triglycerider hittades mellan måltiderna. Dock visade analyserna en större ökning av både antal och innehåll (kolesterol, fosfolipider och triglycerider) i VLDL-partiklar med låg densitet efter fiskmåltiden. Även tidpunkten för högsta uppmätta koncentration skiljde sig åt i flera utfall, exempelvis lipoprotein B/A1 kvoten, där koncentration uppmättes tidigast för fiskmåltiden, även om totala arean under kurvan inte skiljde sig åt mellan måltiderna.

Slutsatsen är att trots tidigare anekdotisk indikation på att rött kött förvärrar symtom hos många patienter med RA, visade denna studie inga negativa effekter av rött kött. Resultatet får tolkas med försiktighet då endast en inflammationsmarkör undersökts samt på grund av att antalet deltagare är lågt. Ytterligare forskning behövs fortfarande för att förstå kostens roll i hanteringen av RA.

Skribent Erik Hulander

Dietist och forskare vid klinisk nutritionsmottagning, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.