Nutrition

Ingen akut negativ effekt av rött kött vid reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som karaktäriseras av kronisk smärta, svullnad och minskad funktion i perifera leder, vilket leder till sänkt livskvalitet och ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar (CVD). Det är vanligt att patienter själva experimenterar med olika kostupplägg och ibland utesluter livsmedel i hopp om att nå remission. Ett livsmedel som ofta upplevs förvärra symtom är just rött kött.

Redaktionen 13 maj, 2025 • Uppdaterades 10 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Det saknas emellertid randomiserade kontrollerade studier som undersöker just detta upplevda samband. Postprandiellmetabolism, det vill säga kroppens svar efter en måltid, är heller inte utforskat hos RA-patienter, men kan ge insikter i hur måltider och kosten påverkar inflammation och metabola markörer.

Studien Postprandial Inflammation in Rheumatoid Arthritis (PIRA) syfte var att undersöka om olika proteinkällor kan ha olika påverkan på postprandiell metabolism och inflammation hos patienter med RA.

Studien var godkänd av etiska myndigheter och registrerad på Clinicaltrials.gov. På grund av Covid-19-pandemin genomfördes studien i två perioder. Deltagare var kvinnor från Göteborgsområdet med RA-diagnos i minst två år. Exklusionskriterier inkluderade rökning, allergier mot studiemat, och användning av vissa mediciner.

Måltiderna var isokaloriska, men med olika proteinkällor: 1) blandfärs, 2) laxfärs och 3) sojafärs. Blodprover togs före och efter måltiderna (30 min, 1h, 2h, 3h och 5h efter). Studiens huvudutfall var koncentration av interleukin-6 (IL-6) efter måltiden, sekundära utfall var blodlipidprofil i tidpunkterna efter måltiderna.

Deltagare som tackade ja till att delta var ofta äldre (medianålder 66 år) och en majoritet arbetade mindre än heltid eller inte alls. 24 personer deltog i minst två måltidsförsök och 22 personer i alla måltidsförsök.

Inga signifikanta skillnader i den postprandiella koncentrationen av IL-6 eller triglycerider hittades mellan måltiderna. Dock visade analyserna en större ökning av både antal och innehåll (kolesterol, fosfolipider och triglycerider) i VLDL-partiklar med låg densitet efter fiskmåltiden. Även tidpunkten för högsta uppmätta koncentration skiljde sig åt i flera utfall, exempelvis lipoprotein B/A1 kvoten, där koncentration uppmättes tidigast för fiskmåltiden, även om totala arean under kurvan inte skiljde sig åt mellan måltiderna.

Slutsatsen är att trots tidigare anekdotisk indikation på att rött kött förvärrar symtom hos många patienter med RA, visade denna studie inga negativa effekter av rött kött. Resultatet får tolkas med försiktighet då endast en inflammationsmarkör undersökts samt på grund av att antalet deltagare är lågt. Ytterligare forskning behövs fortfarande för att förstå kostens roll i hanteringen av RA.

Skribent Erik Hulander

Dietist och forskare vid klinisk nutritionsmottagning, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.