Bukfetma och svaga muskler vanligt bland 8-åringar

Redan hos barn i lågstadieåldern förekommer den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, så kallad sarkopen obesitas. Det visar en ny svensk studie bland åttaåriga barn som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden och Norhedsstiftelsen.

1 juli, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Mer än vart femte barn i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma (obesitas), enligt Folkhäsomyndigheten. De senaste tre decennierna har andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med övervikt eller fetma fyrfaldigats, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO utgör barnfetma en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i världen.

Den nya studien är en del av interventionsprogrammet En frisk generation, som sedan 2011 arbetat med att stödja barnfamiljer i utsatta områden till mer hälsosamma levnadsvanor. Hos de barnfamiljer som deltar har tidigare forskning kunnat påvisa en klar effekt i form av bland annat ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvaliteten och bättre integration.

– Våra fynd visar att sarkopen fetma, som vi tidigare mest sett hos vuxna, nu även finns hos barn i lågstadieåldern. Det är en väldigt oroande utveckling och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I studien ville Mai-Lis Hellénius och hennes forskargrupp undersöka sambandet mellan bukfetma och muskelstyrka. I gruppen ingick 67 barnfamiljer med åttaåriga barn, samt deras mammor och pappor.

Resultaten visade att 4 av de 30 flickorna och 13 av de 37 pojkarna i studien hade bukfetma. När forskarna undersökte deltagarnas muskelstyrka i benen visade det sig att det fanns ett tydligt samband: Ju högre midjemått och ju mer bukfetma – desto sämre benstyrka. Det visade sig även att om föräldrarna hade svaga benmuskler, så hade barnen det också.

– När jag såg resultaten tappade jag nästan hakan. En del av barnen var så svaga att de hade svårt att resa sig upp ur en stol. Det är väldigt illavarslande att vi kan se det här redan hos åttaåringar – och det är vår plikt som vuxna att agera. För att vända trenden krävs krafttag i form av satsningar på fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor, säger Mai-Lis Hellénius.

Kombinationen av bukfetma och svag muskelstyrka kallas sarkopen obesitas och har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även andra vanliga folkhälsosjukdomar. Fenomenet har tidigare framförallt studerats hos vuxna, men studien visar att problemet finns redan hos barn i åttaårsåldern.

– Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Den här forskningen är ytterligare en indikation på att vi behöver satsa mycket mer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan med tydliga mål för hur vis ska bryta stillasittandet och skapa mer hälsosamma matvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Läs hela studien här.

Fakta om bukfetma Bukfetma kan öka risken för blodfettrubbning, högt blodtryck och högt blodsocker. På sikt kan även bukfetma öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes samt vanliga cancerformer och kognitiva sjukdomar.Bukfetma kan orsakas av ohälsosamma matvanor, högt intag av alkohol, stillasittande och låg fysisk aktivitet, stress och sömnbrist. Även ärftliga faktorer bidrar. Behandlingen är främst förändrad livsstil. Gränsen för bukfetma definieras som ett midjemått på:– 88 cm eller mer hos kvinnor.– 102 cm eller mer hos män.– För barn varierar gränsen med åldern. För 8-åriga barn definieras bukfetma som ett midjemått på 66 cm eller mer.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...