Bukfetma och svaga muskler vanligt bland 8-åringar

Redan hos barn i lågstadieåldern förekommer den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, så kallad sarkopen obesitas. Det visar en ny svensk studie bland åttaåriga barn som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden och Norhedsstiftelsen.

1 juli, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Mer än vart femte barn i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma (obesitas), enligt Folkhäsomyndigheten. De senaste tre decennierna har andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med övervikt eller fetma fyrfaldigats, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO utgör barnfetma en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i världen.

Den nya studien är en del av interventionsprogrammet En frisk generation, som sedan 2011 arbetat med att stödja barnfamiljer i utsatta områden till mer hälsosamma levnadsvanor. Hos de barnfamiljer som deltar har tidigare forskning kunnat påvisa en klar effekt i form av bland annat ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvaliteten och bättre integration.

– Våra fynd visar att sarkopen fetma, som vi tidigare mest sett hos vuxna, nu även finns hos barn i lågstadieåldern. Det är en väldigt oroande utveckling och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I studien ville Mai-Lis Hellénius och hennes forskargrupp undersöka sambandet mellan bukfetma och muskelstyrka. I gruppen ingick 67 barnfamiljer med åttaåriga barn, samt deras mammor och pappor.

Resultaten visade att 4 av de 30 flickorna och 13 av de 37 pojkarna i studien hade bukfetma. När forskarna undersökte deltagarnas muskelstyrka i benen visade det sig att det fanns ett tydligt samband: Ju högre midjemått och ju mer bukfetma – desto sämre benstyrka. Det visade sig även att om föräldrarna hade svaga benmuskler, så hade barnen det också.

– När jag såg resultaten tappade jag nästan hakan. En del av barnen var så svaga att de hade svårt att resa sig upp ur en stol. Det är väldigt illavarslande att vi kan se det här redan hos åttaåringar – och det är vår plikt som vuxna att agera. För att vända trenden krävs krafttag i form av satsningar på fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor, säger Mai-Lis Hellénius.

Kombinationen av bukfetma och svag muskelstyrka kallas sarkopen obesitas och har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även andra vanliga folkhälsosjukdomar. Fenomenet har tidigare framförallt studerats hos vuxna, men studien visar att problemet finns redan hos barn i åttaårsåldern.

– Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Den här forskningen är ytterligare en indikation på att vi behöver satsa mycket mer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan med tydliga mål för hur vis ska bryta stillasittandet och skapa mer hälsosamma matvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Läs hela studien här.

Fakta om bukfetma Bukfetma kan öka risken för blodfettrubbning, högt blodtryck och högt blodsocker. På sikt kan även bukfetma öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes samt vanliga cancerformer och kognitiva sjukdomar.Bukfetma kan orsakas av ohälsosamma matvanor, högt intag av alkohol, stillasittande och låg fysisk aktivitet, stress och sömnbrist. Även ärftliga faktorer bidrar. Behandlingen är främst förändrad livsstil. Gränsen för bukfetma definieras som ett midjemått på:– 88 cm eller mer hos kvinnor.– 102 cm eller mer hos män.– För barn varierar gränsen med åldern. För 8-åriga barn definieras bukfetma som ett midjemått på 66 cm eller mer.

(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...