Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Recept som kan öka skyddet mot cancer

Den senaste forskningen från Världscancerfonden visar att 30–50 procent av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas. Anna Ottosson är legitimerad dietist med över 25 år i yrket. Nu har hon skrivit boken Kraften i maten, fylld med tips och konkreta verktyg för alla som vill veta mer om de senaste rönen.

22 januari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Recept som kan öka skyddet mot cancer

Foto: Pressbild

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer, det vet vi i dag genom tung forskning. Vissa faktorer i maten vi äter kan öka risken för cancer, medan andra minskar risken.

– När det gäller utveckling av cancervården finns det mycket kvar att göra vad gäller prevention. Det är viktigt att engagera och inspirera människor till levnadsvanor som kan öka skyddet mot cancer och kroniska sjukdomar. Den här boken är ett bra exempel på det, säger Hans Hägglund, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad professor vid Uppsala universitet med bakgrund som Nationell Cancersamordnare 2019–2022.

När Anna Ottosson var fyra år besökte hon sin mamma under en cancerbehandling på sjukhuset. Mammans cancer har följt med henne under stora delar av hennes barndom men i dag är hennes mamma frisk. Under arbetet med boken drabbades även Annas pappa av cancer och i januari 2023 avled han. Det gjorde arbetet med boken extra tufft, men också extra angeläget.

– Varje år får nästan 70 000 svenskar ett cancerbesked och jag har många i min närhet som har drabbats och några som inte längre finns med oss. Världscancerfonden och WHO visar med sin forskning att 30–50 procent av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas med hjälp av rätt mat och en hälsosam livsstil. Det är en väldigt hög siffra, som i min mening förtjänar mer uppmärksamhet än den hittills fått. Tänk dig att man skulle ta fram ett läkemedel som lovade samma resultat, det skulle garanterat toppa nyhetssändningarna. Jag har skrivit boken med ett enda syfte, att göra skillnad och bidra till att färre människor drabbas, säger Anna Ottosson.

I Kraften i maten utgår Anna Ottoson från den senaste forskningen och de tio konkreta mat- och livsstilsråd som Världscancerfonden har kommit fram till ökar skyddet mot cancer. Boken är för dem som vill veta mer om de allra senaste rönen kring mat och cancer. Men allra mest är den en inspirationskälla, fylld med tips och konkreta verktyg som kan stärka hälsan, med hjälp av maten. 

Anna Ottosson är en av Sveriges ledande dietister och en välkänd röst från TV, radio och tidningar. Hon är legitimerad dietist med över 25 år i yrket, varav de tretton senaste nästan helt har ägnats åt sambandet mellan mat och cancer. Hon har grundat cancerrehabititeringsprogrammet ”Foodpower cancerrehab” som sedan tretton år tillbaka är en del av Cancerrehabfondens program som hjälper människor tillbaka till livet efter avslutad cancerbehandling. 



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.