Majoriteten av unga tjejer har kroppskomplex

Rapporten Hyperidealen 2024 visar att dagens skönhetsideal har omfattande konsekvenser för unga tjejer. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press.

18 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för unga tjejer i åldrarna 10 – 25 år. I organisationens stödchattar framgår att konsekvenserna av dagens skönhetsideal är allvarliga. I samtalen med tjejerna beskrivs hur man begränsas av sina kroppskomplex i sådan utsträckning att man i perioder undviker att gå till skola eller jobb och avstår från sociala aktiviteter och träning.– Det finns en oacceptabel diskrepans mellan hur tjejer förväntas se ut och hur det faktiskt är möjligt att se ut. Vi kallar dem hyperidealen. Skadliga och omöjliga att uppnå, säger Eva Glückman, generalsekreterare på Tjejzonen.

I rapporten svarar majoriteten, nära tre av fyra unga tjejer, att de vill se lagstiftning kring märkning av retuscherat innehåll.

– Det signalerar att något behöver förändras. Tittar man på forskningen säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik vilket inte är så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjliga att uppnå, säger Eva Glückman.

Rapporten baseras på en Sifo-undersökning genomförd av Verian under januari 2024, på uppdrag av Tjejzonen och KICKS. På frågan om vilka aktörer som upplevs ta ansvar för att motverka orealistiska skönhetsideal, får mode- och skönhetsindustrin sämst betyg, tätt följt av reklambranschen.

– Det är en verklighetsbeskrivning vi håller med om. Vi som är verksamma inom dessa branscher har ett ansvar att motverka osunda ideal och krav och det krävs att alla accelererar sitt arbete med detta för att vända den här utvecklingen, säger Carola Lundell, vd på KICKS.

Utdrag ur rapporten:

83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag.

92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.

6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %).

Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink.

30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom de känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet.

72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll.

Ladda ner hela rapporten här.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.