Majoriteten av unga tjejer har kroppskomplex

Rapporten Hyperidealen 2024 visar att dagens skönhetsideal har omfattande konsekvenser för unga tjejer. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press.

18 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för unga tjejer i åldrarna 10 – 25 år. I organisationens stödchattar framgår att konsekvenserna av dagens skönhetsideal är allvarliga. I samtalen med tjejerna beskrivs hur man begränsas av sina kroppskomplex i sådan utsträckning att man i perioder undviker att gå till skola eller jobb och avstår från sociala aktiviteter och träning.– Det finns en oacceptabel diskrepans mellan hur tjejer förväntas se ut och hur det faktiskt är möjligt att se ut. Vi kallar dem hyperidealen. Skadliga och omöjliga att uppnå, säger Eva Glückman, generalsekreterare på Tjejzonen.

I rapporten svarar majoriteten, nära tre av fyra unga tjejer, att de vill se lagstiftning kring märkning av retuscherat innehåll.

– Det signalerar att något behöver förändras. Tittar man på forskningen säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik vilket inte är så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjliga att uppnå, säger Eva Glückman.

Rapporten baseras på en Sifo-undersökning genomförd av Verian under januari 2024, på uppdrag av Tjejzonen och KICKS. På frågan om vilka aktörer som upplevs ta ansvar för att motverka orealistiska skönhetsideal, får mode- och skönhetsindustrin sämst betyg, tätt följt av reklambranschen.

– Det är en verklighetsbeskrivning vi håller med om. Vi som är verksamma inom dessa branscher har ett ansvar att motverka osunda ideal och krav och det krävs att alla accelererar sitt arbete med detta för att vända den här utvecklingen, säger Carola Lundell, vd på KICKS.

Utdrag ur rapporten:

83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag.

92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.

6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %).

Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink.

30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom de känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet.

72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll.

Ladda ner hela rapporten här.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...