Majoriteten av unga tjejer har kroppskomplex

Rapporten Hyperidealen 2024 visar att dagens skönhetsideal har omfattande konsekvenser för unga tjejer. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press.

18 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för unga tjejer i åldrarna 10 – 25 år. I organisationens stödchattar framgår att konsekvenserna av dagens skönhetsideal är allvarliga. I samtalen med tjejerna beskrivs hur man begränsas av sina kroppskomplex i sådan utsträckning att man i perioder undviker att gå till skola eller jobb och avstår från sociala aktiviteter och träning.– Det finns en oacceptabel diskrepans mellan hur tjejer förväntas se ut och hur det faktiskt är möjligt att se ut. Vi kallar dem hyperidealen. Skadliga och omöjliga att uppnå, säger Eva Glückman, generalsekreterare på Tjejzonen.

I rapporten svarar majoriteten, nära tre av fyra unga tjejer, att de vill se lagstiftning kring märkning av retuscherat innehåll.

– Det signalerar att något behöver förändras. Tittar man på forskningen säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik vilket inte är så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjliga att uppnå, säger Eva Glückman.

Rapporten baseras på en Sifo-undersökning genomförd av Verian under januari 2024, på uppdrag av Tjejzonen och KICKS. På frågan om vilka aktörer som upplevs ta ansvar för att motverka orealistiska skönhetsideal, får mode- och skönhetsindustrin sämst betyg, tätt följt av reklambranschen.

– Det är en verklighetsbeskrivning vi håller med om. Vi som är verksamma inom dessa branscher har ett ansvar att motverka osunda ideal och krav och det krävs att alla accelererar sitt arbete med detta för att vända den här utvecklingen, säger Carola Lundell, vd på KICKS.

Utdrag ur rapporten:

83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag.

92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.

6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %).

Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink.

30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom de känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet.

72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll.

Ladda ner hela rapporten här.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...