Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Yrkesfrågor

Rädsla för repressalier hos var tredje akademiker

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den fjärde Sacopodden handlar om faran med tystnadskulturer i forskningsvärlden.

Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för ett demokratiskt samhälle. Som anställd kan det dock finnas en rädsla för repressalier om du väljer att offentligt kritisera händelser som pågår på arbetsplatsen.\n– Att så många som var tredje akademiker upplever att de har en tystnadskultur på sin arbetsplats är både oväntat och bekymmersamt, säger Sacos ordförande Göran Arrius apropå resultaten av Novusundersökningen.

Hotet mot akademisk frihet är temat för Sacos högskolpolitiska forum den 24 oktober och också för Sacopodden nummer fyra. I podden lyfter vi bland annat tystnadskulturer inom forskningsvärlden.\n– Om man bestraffar de som vågar prata, då får man en tyst organisation. Det här är en klassisk härskarteknik, säger visselblåsaren Oscar Simonsson, som deltar i podden och var en av visselblåsarna i den så kallade Macchiarini-affären, som ägde rum på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS).\n– För att komma tillrätta med tystnadskulturer måste man visa att man tjänar på att agera etiskt och moraliskt korrekt, säger Oscar Simonsson.

Louise Bringselius är forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen.\n– Jag brukar säga att man ska hylla visselblåsare på chefsdagar och medarbetardagar – visa att man är tacksam. När man pratar om tillit så är det att agera etiskt korrekt det mest tillitsfulla man kan göra, säger Louise Bringselius.

Mats Ericson är förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). Han lyfter arbetsgivarens och fackets roll när visselblåsare larmar om missförhållanden.\n– På en arbetsplats där man har både syndare och anmälare blir det ofta en väldig oreda. Folk tappar proportionerna och det händer en massa konstiga saker. Då blir det ett arbetsmiljöproblem och då krävs det verkligen att arbetsgivaren håller tungan rätt i mun. Man måste få ordning på en arbetsplats och det är inte alltid lätt, säger Mats Ericson.\nMats Ericson lyfter också risken att någon anklagar en annan för forskningsfusk för att sabba hens karriär.\n– I en rättsstat är man ju faktiskt oskyldig tills man är dömd, säger han.

Novusundersökningen som Saco beställt visar också att två av tre akademiker anser att visselblåsare behöver ett starkare lagligt skydd i Sverige.\n– Det är viktigt att det finns en starkt skydd. Det har blivit starkare, men fortfarande finns mer att göra. Det måste finnas incitament för att göra rätt, säger Göran Arrius.\nProgramledare för Sacopodden är Gina Bayoumi.

Vill du veta mer om vad gästerna pratar om kan du klicka på ”Sacopodden” under länkar.

Dokument\nNovus Sacopodden nr 4.pptx\n Sacopodden nr 4

Källa: SACO



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.