Yrkesfrågor

Rädsla för repressalier hos var tredje akademiker

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den fjärde Sacopodden handlar om faran med tystnadskulturer i forskningsvärlden.

Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för ett demokratiskt samhälle. Som anställd kan det dock finnas en rädsla för repressalier om du väljer att offentligt kritisera händelser som pågår på arbetsplatsen.\n– Att så många som var tredje akademiker upplever att de har en tystnadskultur på sin arbetsplats är både oväntat och bekymmersamt, säger Sacos ordförande Göran Arrius apropå resultaten av Novusundersökningen.

Hotet mot akademisk frihet är temat för Sacos högskolpolitiska forum den 24 oktober och också för Sacopodden nummer fyra. I podden lyfter vi bland annat tystnadskulturer inom forskningsvärlden.\n– Om man bestraffar de som vågar prata, då får man en tyst organisation. Det här är en klassisk härskarteknik, säger visselblåsaren Oscar Simonsson, som deltar i podden och var en av visselblåsarna i den så kallade Macchiarini-affären, som ägde rum på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS).\n– För att komma tillrätta med tystnadskulturer måste man visa att man tjänar på att agera etiskt och moraliskt korrekt, säger Oscar Simonsson.

Louise Bringselius är forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen.\n– Jag brukar säga att man ska hylla visselblåsare på chefsdagar och medarbetardagar – visa att man är tacksam. När man pratar om tillit så är det att agera etiskt korrekt det mest tillitsfulla man kan göra, säger Louise Bringselius.

Mats Ericson är förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). Han lyfter arbetsgivarens och fackets roll när visselblåsare larmar om missförhållanden.\n– På en arbetsplats där man har både syndare och anmälare blir det ofta en väldig oreda. Folk tappar proportionerna och det händer en massa konstiga saker. Då blir det ett arbetsmiljöproblem och då krävs det verkligen att arbetsgivaren håller tungan rätt i mun. Man måste få ordning på en arbetsplats och det är inte alltid lätt, säger Mats Ericson.\nMats Ericson lyfter också risken att någon anklagar en annan för forskningsfusk för att sabba hens karriär.\n– I en rättsstat är man ju faktiskt oskyldig tills man är dömd, säger han.

Novusundersökningen som Saco beställt visar också att två av tre akademiker anser att visselblåsare behöver ett starkare lagligt skydd i Sverige.\n– Det är viktigt att det finns en starkt skydd. Det har blivit starkare, men fortfarande finns mer att göra. Det måste finnas incitament för att göra rätt, säger Göran Arrius.\nProgramledare för Sacopodden är Gina Bayoumi.

Vill du veta mer om vad gästerna pratar om kan du klicka på ”Sacopodden” under länkar.

Dokument\nNovus Sacopodden nr 4.pptx\n Sacopodden nr 4

Källa: SACO

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Redaktionen 21 september, 2026 • 2 minuters läsning

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även...

Gastroenterologi

Oxalat kan spela roll vid inflammatorisk tarmsjukdom

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan ha en förändrad förmåga att hantera oxalat från maten. Det visar en studie som väcker frågor om vilken betydelse ämnet kan ha för inflammationen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – och om samspelet mellan kost, tarmflora och sjukdom kan vara viktigare än man tidigare trott.

Redaktionen 18 september, 2026 • 2 minuters läsning

Oxalat är ett naturligt förekommande ämne som finns i många vegetabiliska livsmedel, bland annat spenat, nötter, rödbetor och sötpotatis. Ämnet har framför allt uppmärksammats i samband med njursten, eftersom oxalat kan binda till kalcium och bilda kristaller.

Men oxalat bryts också ned och transporteras i tarmen, bland annat med hjälp av tarmbakterier och särskilda transportproteiner. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka om den processen fungerar annorlunda hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Högre nivåer vid Crohns sjukdom

Studien kombinerar analyser av prover från patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit med försök i celler och flera olika musmodeller.

I tarmvävnad från personer med IBD fann forskarna lägre nivåer av två transportproteiner som är involverade i kroppens hantering av oxalat. Hos personer med Crohns sjukdom uppmättes dessutom högre halter av oxalat i avföringen än hos personer utan IBD, trots att det rapporterade intaget av växtbaserade livsmedel var ungefär likartat.

Resultaten skulle kunna tyda på att det inte enbart är mängden oxalat i maten som spelar roll, utan också hur tarmen kan ta hand om ämnet.

I de experimentella delarna av studien såg forskarna också tecken på att oxalat kan förstärka en redan pågående inflammation i tarmen. När möss med experimentell kolit fick en kost med högre oxalatinnehåll förvärrades inflammationen, medan en kost med lägre innehåll gav motsatt effekt.

Inga nya kostråd ännu

Resultaten innebär dock inte att personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit bör börja undvika oxalatrika livsmedel. Patientmaterialet är begränsat och en stor del av studien bygger på experimentella modeller. Forskarna beskriver själva resultaten från patienterna som hypotesgenererande och efterlyser större och längre studier innan några kostrekommendationer kan ges.

Det är en viktig reservation eftersom många oxalatrika livsmedel också bidrar med fiber, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Att begränsa dem utan tydliga skäl kan därför få andra konsekvenser för kostens kvalitet.

Forskarna pekar i stället på flera möjliga vägar för fortsatt forskning. En är att undersöka om tarmfloran kan påverkas så att oxalat bryts ned mer effektivt. På sikt skulle kunskapen också kunna bidra till en mer individanpassad kostbehandling, där både kostintag, tarmfunktion och mikrobiom vägs in.

För dietister blir resultaten därför framför allt en intressant pusselbit i forskningen om IBD – snarare än ett skäl att redan nu förändra kostråden.

Källa: Salvador AC et al. Dietary Oxalate and Intestinal Inflammation: Evidence From Experimental Colitis and Inflammatory Bowel Disease Patient Cohorts. Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology, 2026.