Yrkesfrågor

Rädsla för repressalier hos var tredje akademiker

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den fjärde Sacopodden handlar om faran med tystnadskulturer i forskningsvärlden.

Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för ett demokratiskt samhälle. Som anställd kan det dock finnas en rädsla för repressalier om du väljer att offentligt kritisera händelser som pågår på arbetsplatsen.\n– Att så många som var tredje akademiker upplever att de har en tystnadskultur på sin arbetsplats är både oväntat och bekymmersamt, säger Sacos ordförande Göran Arrius apropå resultaten av Novusundersökningen.

Hotet mot akademisk frihet är temat för Sacos högskolpolitiska forum den 24 oktober och också för Sacopodden nummer fyra. I podden lyfter vi bland annat tystnadskulturer inom forskningsvärlden.\n– Om man bestraffar de som vågar prata, då får man en tyst organisation. Det här är en klassisk härskarteknik, säger visselblåsaren Oscar Simonsson, som deltar i podden och var en av visselblåsarna i den så kallade Macchiarini-affären, som ägde rum på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS).\n– För att komma tillrätta med tystnadskulturer måste man visa att man tjänar på att agera etiskt och moraliskt korrekt, säger Oscar Simonsson.

Louise Bringselius är forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen.\n– Jag brukar säga att man ska hylla visselblåsare på chefsdagar och medarbetardagar – visa att man är tacksam. När man pratar om tillit så är det att agera etiskt korrekt det mest tillitsfulla man kan göra, säger Louise Bringselius.

Mats Ericson är förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). Han lyfter arbetsgivarens och fackets roll när visselblåsare larmar om missförhållanden.\n– På en arbetsplats där man har både syndare och anmälare blir det ofta en väldig oreda. Folk tappar proportionerna och det händer en massa konstiga saker. Då blir det ett arbetsmiljöproblem och då krävs det verkligen att arbetsgivaren håller tungan rätt i mun. Man måste få ordning på en arbetsplats och det är inte alltid lätt, säger Mats Ericson.\nMats Ericson lyfter också risken att någon anklagar en annan för forskningsfusk för att sabba hens karriär.\n– I en rättsstat är man ju faktiskt oskyldig tills man är dömd, säger han.

Novusundersökningen som Saco beställt visar också att två av tre akademiker anser att visselblåsare behöver ett starkare lagligt skydd i Sverige.\n– Det är viktigt att det finns en starkt skydd. Det har blivit starkare, men fortfarande finns mer att göra. Det måste finnas incitament för att göra rätt, säger Göran Arrius.\nProgramledare för Sacopodden är Gina Bayoumi.

Vill du veta mer om vad gästerna pratar om kan du klicka på ”Sacopodden” under länkar.

Dokument\nNovus Sacopodden nr 4.pptx\n Sacopodden nr 4

Källa: SACO

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 7 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...