Yrkesfrågor

Rädsla för repressalier hos var tredje akademiker

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco. Den fjärde Sacopodden handlar om faran med tystnadskulturer i forskningsvärlden.

Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för ett demokratiskt samhälle. Som anställd kan det dock finnas en rädsla för repressalier om du väljer att offentligt kritisera händelser som pågår på arbetsplatsen.\n– Att så många som var tredje akademiker upplever att de har en tystnadskultur på sin arbetsplats är både oväntat och bekymmersamt, säger Sacos ordförande Göran Arrius apropå resultaten av Novusundersökningen.

Hotet mot akademisk frihet är temat för Sacos högskolpolitiska forum den 24 oktober och också för Sacopodden nummer fyra. I podden lyfter vi bland annat tystnadskulturer inom forskningsvärlden.\n– Om man bestraffar de som vågar prata, då får man en tyst organisation. Det här är en klassisk härskarteknik, säger visselblåsaren Oscar Simonsson, som deltar i podden och var en av visselblåsarna i den så kallade Macchiarini-affären, som ägde rum på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS).\n– För att komma tillrätta med tystnadskulturer måste man visa att man tjänar på att agera etiskt och moraliskt korrekt, säger Oscar Simonsson.

Louise Bringselius är forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen.\n– Jag brukar säga att man ska hylla visselblåsare på chefsdagar och medarbetardagar – visa att man är tacksam. När man pratar om tillit så är det att agera etiskt korrekt det mest tillitsfulla man kan göra, säger Louise Bringselius.

Mats Ericson är förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). Han lyfter arbetsgivarens och fackets roll när visselblåsare larmar om missförhållanden.\n– På en arbetsplats där man har både syndare och anmälare blir det ofta en väldig oreda. Folk tappar proportionerna och det händer en massa konstiga saker. Då blir det ett arbetsmiljöproblem och då krävs det verkligen att arbetsgivaren håller tungan rätt i mun. Man måste få ordning på en arbetsplats och det är inte alltid lätt, säger Mats Ericson.\nMats Ericson lyfter också risken att någon anklagar en annan för forskningsfusk för att sabba hens karriär.\n– I en rättsstat är man ju faktiskt oskyldig tills man är dömd, säger han.

Novusundersökningen som Saco beställt visar också att två av tre akademiker anser att visselblåsare behöver ett starkare lagligt skydd i Sverige.\n– Det är viktigt att det finns en starkt skydd. Det har blivit starkare, men fortfarande finns mer att göra. Det måste finnas incitament för att göra rätt, säger Göran Arrius.\nProgramledare för Sacopodden är Gina Bayoumi.

Vill du veta mer om vad gästerna pratar om kan du klicka på ”Sacopodden” under länkar.

Dokument\nNovus Sacopodden nr 4.pptx\n Sacopodden nr 4

Källa: SACO

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.