Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Probiotika kan skydda skelettet hos äldre kvinnor

För första gången i världen visar nu forskare vid Sahlgrenska akademin att probiotika, alltså kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, kan användas för att påverka människans skelett. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

För första gången i världen visar nu forskare vid Sahlgrenska akademin att probiotika, alltså kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, kan användas för att påverka människans skelett. Bland äldre kvinnor som fick probiotika halverades benförlusten jämfört med kvinnor som bara fick placebo. Forskningen öppnar för ett nytt sätt att förebygga frakturer hos äldre.

\n\nBenskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir poröst och försvagas, så att benen kan brytas redan vid låg belastning, exempelvis vid ett fall från stående. Andelen i befolkningen med osteoporos ökar med åldern, och efter 80 har en majoritet av kvinnorna sjukdomen.\n– Det finns idag effektiva läkemedel som ges vid osteoporos, men eftersom benskörheten sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.\nDet är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.

Dubbelblind, randomiserad studie

Studien, vars resultat nu publiceras av tidskriften Journal of Internal Medicine, är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. 90 äldre kvinnor, i genomsnitt 76 år gamla, fick varje dag under ett helt år ta ett pulver som antingen innehöll hälsofrämjande bakterier eller placebo. Det var slumpen som avgjorde vilka kvinnor som fick den aktiva behandlingen med mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri, eller pulver utan bakterier. Vare sig forskarna eller kvinnorna visste vilka som fick det aktiva pulvret under studien.\n– Efter ett år, när vi avslutade studien, mätte vi kvinnornas benförlust i deras underben med datortomografi, och jämförde med de mätningar vi gjorde när studien inleddes. De kvinnor som fick pulver med aktiva bakterier hade bara förlorat hälften så mycket ben i skelettet jämfört med de som fått inaktivt pulver, säger Anna Nilsson, som är överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.\nHon fortsätter:\n– Ett annat positivt resultat från studien var att behandlingen tolererades väl, och att den inte gav mer biverkningar än för de kvinnor som fick placebo.

Ett paradigmskifte

Det finns forskning som visat att tarmbakterier påverkar skelettet hos möss, men detta är den första studien där probiotika användes för att minska benförlusten hos äldre människor. Upptäckten kan få stor betydelse i framtiden.\n– Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.\nLactobacillus reuteri 6475 är en bakterie som anses ha flera hälsofrämjande egenskaper och liknande bakterier används redan i en rad olika kosttillskott på marknaden. Bakterien finns naturligt i människans mag-tarmkanal. Bakterier i mage och tarm har de senaste åren fått stor uppmärksamhet, eftersom sammansättningen av vår bakterieflora visats ha samband med sjukdomar som diabetes och fetma. Mekanismerna, det vill säga hur det går till när bakterierna ger olika effekter i kroppen, är ännu inte klarlagda.

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

\n\n


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.