Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Pilot med matkassar ska förebygga undernäring hos äldre

Forskning visar att aptiten ofta minskar i takt med åldern, samtidigt som näringsbehovet är detsamma eller högre. Bristande aptit är därför en vanlig orsak till … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Forskning visar att aptiten ofta minskar i takt med åldern, samtidigt som näringsbehovet är detsamma eller högre. Bristande aptit är därför en vanlig orsak till att alltför många äldre är undernärda eller riskerar att bli det, med stora personliga lidanden och höga samhällskostnader som följd. Siffror pekar på att undernäring kostar dubbelt så mycket som övervikt. Den 3 november startar en pilot i två svenska kommuner med behovsanpassade matkassar som ska göra det enklare för de äldre att få i sig den goda mat de behöver.

Kävlinge kommun och stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm är innovationskommuner i Nollvisionen för undernäring hos äldre, där privata företag och offentliga organisationer tillsammans arbetar för att förebygga att äldre blir undernärda. Här ska nu 16 äldre på serviceboenden under sex veckor få hemleverans av färdiga måltider för hela dygnet.

-Vi hoppas att de behovsanpassade matkassarna ska bidra till hälsa och välbefinnande för den enskilde. Vi hoppas också kunna bidra till att avlasta omsorgspersonalen som, i och med att måltiden levereras färdig, får mer tid att fokusera på att ge en god vård och omsorg, säger Malin Ljung, leg. dietist i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.

– I Kävlinge inser vi att vi inte kan finna lösningen på hur vi ska utrota undernäring hos äldre på egen hand, och vi är oerhört tacksamma för möjligheten att få vara testbädd för Nollvisionen för undernäring. Vårt mål är att på sikt kunna erbjuda en behovsanpassad matkasse till seniorer som bor i eget hem, säger Ellen Hugosson, måltidsutvecklare i Kävlinge kommun.

Utformningen av matkassarna är ett unikt samarbete mellan kommunerna och privata livsmedelsföretag. Kommunerna tillagar själva en del av måltiderna, medan andra, till exempel näringstäta mellanmål, levereras av livsmedelsföretag. Matkassarna som erbjuds följer Livsmedelsverkets rekommendationer och den senaste forskningen kring måltider för seniorer.

-Vi lägger lika stor vikt vid mellanmål som vid lunch och middag, för att de äldre ska få i sig det de behöver. Många små och näringstäta mål utspridda över dygnet gör det lättare att få i sig all näring man behöver, säger Janina Blomberg, affärsutvecklare på Compass Group, ett av de företag som levererar maten.

Under testperioden kommer de äldre och hemtjänstpersonalen få svara på frågor via en digital plattform kring bland annat hälsa, välmående, och vad de tycker om maten. Förutom ett friskare liv och högre välmående hos de äldre, förväntas testet kunna visa att det lönar sig ekonomiskt för Sveriges kommuner att investera i behovsanpassade måltider för äldre, även de som bor hemma.

-Vår hypotes är att det på sikt lönar sig för kommunerna att subventionera behovsanpassade matkassar till de äldre, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin som driver Nollvisionen.

Samarbete mellan privata och offentliga organisationer har varit avgörande

Planering, innehåll, distribution och mätning av effekterna är ett resultat av samarbetet mellan kommuner, privata företag och offentliga myndigheter inom satsningen Nollvisionen för undernäring hos äldre. Matkassarna är ett resultat av en systemförändring, med individen i centrum snarare än befintliga beslutsstrukturer, och en förutsättning för att problemet med undernäring hos äldre ska gå att lösa.

Partnerskapet i Nollvisionen för undernäring hos äldre är Livsmedelsakademin, Kävlinge kommun, stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Compass Group, Findus, Bergendahls, Orkla, Mathem.se, Cuviva, Högskolan Kristianstad, Jämställd Utveckling Skåne. Det finansieras av Vinnova.

Källa: Livsmedelsakademin


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.