Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Pilot med matkassar ska förebygga undernäring hos äldre

Forskning visar att aptiten ofta minskar i takt med åldern, samtidigt som näringsbehovet är detsamma eller högre. Bristande aptit är därför en vanlig orsak till … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Forskning visar att aptiten ofta minskar i takt med åldern, samtidigt som näringsbehovet är detsamma eller högre. Bristande aptit är därför en vanlig orsak till att alltför många äldre är undernärda eller riskerar att bli det, med stora personliga lidanden och höga samhällskostnader som följd. Siffror pekar på att undernäring kostar dubbelt så mycket som övervikt. Den 3 november startar en pilot i två svenska kommuner med behovsanpassade matkassar som ska göra det enklare för de äldre att få i sig den goda mat de behöver.

Kävlinge kommun och stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm är innovationskommuner i Nollvisionen för undernäring hos äldre, där privata företag och offentliga organisationer tillsammans arbetar för att förebygga att äldre blir undernärda. Här ska nu 16 äldre på serviceboenden under sex veckor få hemleverans av färdiga måltider för hela dygnet.

-Vi hoppas att de behovsanpassade matkassarna ska bidra till hälsa och välbefinnande för den enskilde. Vi hoppas också kunna bidra till att avlasta omsorgspersonalen som, i och med att måltiden levereras färdig, får mer tid att fokusera på att ge en god vård och omsorg, säger Malin Ljung, leg. dietist i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.

– I Kävlinge inser vi att vi inte kan finna lösningen på hur vi ska utrota undernäring hos äldre på egen hand, och vi är oerhört tacksamma för möjligheten att få vara testbädd för Nollvisionen för undernäring. Vårt mål är att på sikt kunna erbjuda en behovsanpassad matkasse till seniorer som bor i eget hem, säger Ellen Hugosson, måltidsutvecklare i Kävlinge kommun.

Utformningen av matkassarna är ett unikt samarbete mellan kommunerna och privata livsmedelsföretag. Kommunerna tillagar själva en del av måltiderna, medan andra, till exempel näringstäta mellanmål, levereras av livsmedelsföretag. Matkassarna som erbjuds följer Livsmedelsverkets rekommendationer och den senaste forskningen kring måltider för seniorer.

-Vi lägger lika stor vikt vid mellanmål som vid lunch och middag, för att de äldre ska få i sig det de behöver. Många små och näringstäta mål utspridda över dygnet gör det lättare att få i sig all näring man behöver, säger Janina Blomberg, affärsutvecklare på Compass Group, ett av de företag som levererar maten.

Under testperioden kommer de äldre och hemtjänstpersonalen få svara på frågor via en digital plattform kring bland annat hälsa, välmående, och vad de tycker om maten. Förutom ett friskare liv och högre välmående hos de äldre, förväntas testet kunna visa att det lönar sig ekonomiskt för Sveriges kommuner att investera i behovsanpassade måltider för äldre, även de som bor hemma.

-Vår hypotes är att det på sikt lönar sig för kommunerna att subventionera behovsanpassade matkassar till de äldre, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin som driver Nollvisionen.

Samarbete mellan privata och offentliga organisationer har varit avgörande

Planering, innehåll, distribution och mätning av effekterna är ett resultat av samarbetet mellan kommuner, privata företag och offentliga myndigheter inom satsningen Nollvisionen för undernäring hos äldre. Matkassarna är ett resultat av en systemförändring, med individen i centrum snarare än befintliga beslutsstrukturer, och en förutsättning för att problemet med undernäring hos äldre ska gå att lösa.

Partnerskapet i Nollvisionen för undernäring hos äldre är Livsmedelsakademin, Kävlinge kommun, stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Compass Group, Findus, Bergendahls, Orkla, Mathem.se, Cuviva, Högskolan Kristianstad, Jämställd Utveckling Skåne. Det finansieras av Vinnova.

Källa: Livsmedelsakademin


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.