Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Covid 19

Markant lägre risk för postcovid hos vaccinerade

Personer som vaccinerat sig löper betydligt lägre risk att drabbas av postcovid efter en covidinfektion. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

29 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Markant lägre risk för postcovid hos vaccinerade

Foto: Stock.adobe.com

Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet kan medföra trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.

Nu visar en studie vid Göteborgs universitet att personer som vaccinerat sig mot covid-19 löper avsevärt lägre risk att drabbas av postcovid.

I studien ingår alla registrerade fall av vuxna som fick covid-19 för första gången under perioden 27 december 2020 till 9 februari 2022 i de två största regionerna i Sverige, Stockholm och Västra Götaland.

Totalt ingick över en halv miljon personer som följts upp med hjälp av registerdata.

Drygt hälften hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid. Övriga var ovaccinerade när de fick sin första infektion. När forskarna undersökte postcovid i de två grupperna sågs tydliga skillnader.

I gruppen vaccinerade fick 0,4 procent en postcovid-diagnos under uppföljningstiden, till och med november 2022. Bland de ovaccinerade var motsvarande andel 1,4 procent.

Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid jämfört med ovaccinerade.

Kopplingen mellan vaccination och postcovid visade sig också vara dosberoende. Ju fler doser desto lägre risk, visar studien.

Skyddet mot postcovid var något starkare hos 55–64-åringar än i andra åldersgrupper. Män hade också ett lite bättre skydd jämfört med kvinnor. Skyddet var också bättre om tiden mellan senaste vaccination och infektion var relativt kort.

– Resultaten ger stöd för ett starkt samband mellan vaccination mot covid-19 före förstagångsinfektion och minskad risk att diagnostiseras med postcovid, där fler doser ger bättre skydd, säger Maria Bygdell som är forskare i invärtesmedicin vid Göteborgs universitet.

Forskarna bakom studien betonar vikten av en hög vaccinationsgrad och att rekommendationerna följs. Postcovid innebär ofta långvariga symtom.

Vetenskaplig studie

Covid-19 vaccine effectiveness against post-covid-19 condition among 589 722 individuals in Sweden: population based cohort study, BMJ.


Dela artikeln

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.