Obesitas

Viktuppgång efter fetmaoperation påverkar inte livslängden

Personer som går upp i vikt igen efter en kraftig viktnedgång löper inte ökad risk för cancer eller förkortad livslängd. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, där forskare följt över 1 300 patienter som genomgått fetmaoperationer.

Redaktionen 31 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Den nya studien från Göteborgs universitet kastar nytt ljus över långtidseffekterna av viktuppgång efter fetmaoperation. Forskarna följde 1 346 personer som genomgått fetmakirurgi och jämförde deras hälsoutfall beroende på om de behållit sin viktnedgång eller återfått en del av den.

Resultaten var överraskande. Den förväntade livslängden och risken för att drabbas av cancer var lika oavsett om personerna gått upp mycket i vikt igen eller inte.

– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Ökad risk för småkärlssjukdom och hjärt-kärlproblem

Trots oförändrad livslängd fann forskarna skillnader i risken för andra sjukdomar. Särskilt tydligt var det för mikrovaskulär sjukdom – alltså sjukdomar i kroppens minsta blodkärl.

Förekomsten av dessa sjukdomar var 11 fall per 1 000 personer och år bland dem som gått upp mycket i vikt, jämfört med 8,7 fall hos dem som behållit sin lägre vikt. Ett liknande mönster sågs för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, förklarar Kajsa Sjöholm. Det förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång.

Tusentals operationer varje år

Fetmakirurgi är en vanlig behandlingsform i Sverige. Enligt Scandinavian Obesity Surgery Registry genomförs över 5 000 operationer årligen på 37 olika enheter runt om i landet. Den vanligaste metoden är gastric bypass, men tillgång och kötid varierar.

Ungefär 23 procent av patienterna bekostar själva sin operation, enligt den senaste årsrapporten.

Trots de positiva långtidseffekterna på livslängden visar studien att viktuppgång efter operation inte är utan konsekvenser. Utöver ökad risk för vissa sjukdomar påverkar återökad vikt ofta livskvaliteten negativt.

– Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma, avslutar Kajsa Sjöholm.

Health outcomes and their association with weight regain after substantial weight loss in Sweden: a prospective cohort study, The Lancet Region Health – Europe.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.