Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Viktuppgång efter fetmaoperation påverkar inte livslängden

Personer som går upp i vikt igen efter en kraftig viktnedgång löper inte ökad risk för cancer eller förkortad livslängd. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, där forskare följt över 1 300 patienter som genomgått fetmaoperationer.

Dietisten
Redaktionen 31 mars, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 2 minuters läsning

Foto: Atock.adobe.com

Den nya studien från Göteborgs universitet kastar nytt ljus över långtidseffekterna av viktuppgång efter fetmaoperation. Forskarna följde 1 346 personer som genomgått fetmakirurgi och jämförde deras hälsoutfall beroende på om de behållit sin viktnedgång eller återfått en del av den.

Resultaten var överraskande. Den förväntade livslängden och risken för att drabbas av cancer var lika oavsett om personerna gått upp mycket i vikt igen eller inte.

– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Ökad risk för småkärlssjukdom och hjärt-kärlproblem

Trots oförändrad livslängd fann forskarna skillnader i risken för andra sjukdomar. Särskilt tydligt var det för mikrovaskulär sjukdom – alltså sjukdomar i kroppens minsta blodkärl.

Förekomsten av dessa sjukdomar var 11 fall per 1 000 personer och år bland dem som gått upp mycket i vikt, jämfört med 8,7 fall hos dem som behållit sin lägre vikt. Ett liknande mönster sågs för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, förklarar Kajsa Sjöholm. Det förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång.

Tusentals operationer varje år

Fetmakirurgi är en vanlig behandlingsform i Sverige. Enligt Scandinavian Obesity Surgery Registry genomförs över 5 000 operationer årligen på 37 olika enheter runt om i landet. Den vanligaste metoden är gastric bypass, men tillgång och kötid varierar.

Ungefär 23 procent av patienterna bekostar själva sin operation, enligt den senaste årsrapporten.

Trots de positiva långtidseffekterna på livslängden visar studien att viktuppgång efter operation inte är utan konsekvenser. Utöver ökad risk för vissa sjukdomar påverkar återökad vikt ofta livskvaliteten negativt.

– Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma, avslutar Kajsa Sjöholm.

Health outcomes and their association with weight regain after substantial weight loss in Sweden: a prospective cohort study, The Lancet Region Health – Europe.


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.