Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Viktuppgång efter fetmaoperation påverkar inte livslängden

Personer som går upp i vikt igen efter en kraftig viktnedgång löper inte ökad risk för cancer eller förkortad livslängd. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, där forskare följt över 1 300 patienter som genomgått fetmaoperationer.

Dietisten
Redaktionen 31 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning
Atock.adobe.com

Den nya studien från Göteborgs universitet kastar nytt ljus över långtidseffekterna av viktuppgång efter fetmaoperation. Forskarna följde 1 346 personer som genomgått fetmakirurgi och jämförde deras hälsoutfall beroende på om de behållit sin viktnedgång eller återfått en del av den.

Resultaten var överraskande. Den förväntade livslängden och risken för att drabbas av cancer var lika oavsett om personerna gått upp mycket i vikt igen eller inte.

– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Ökad risk för småkärlssjukdom och hjärt-kärlproblem

Trots oförändrad livslängd fann forskarna skillnader i risken för andra sjukdomar. Särskilt tydligt var det för mikrovaskulär sjukdom – alltså sjukdomar i kroppens minsta blodkärl.

Förekomsten av dessa sjukdomar var 11 fall per 1 000 personer och år bland dem som gått upp mycket i vikt, jämfört med 8,7 fall hos dem som behållit sin lägre vikt. Ett liknande mönster sågs för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, förklarar Kajsa Sjöholm. Det förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång.

Tusentals operationer varje år

Fetmakirurgi är en vanlig behandlingsform i Sverige. Enligt Scandinavian Obesity Surgery Registry genomförs över 5 000 operationer årligen på 37 olika enheter runt om i landet. Den vanligaste metoden är gastric bypass, men tillgång och kötid varierar.

Ungefär 23 procent av patienterna bekostar själva sin operation, enligt den senaste årsrapporten.

Trots de positiva långtidseffekterna på livslängden visar studien att viktuppgång efter operation inte är utan konsekvenser. Utöver ökad risk för vissa sjukdomar påverkar återökad vikt ofta livskvaliteten negativt.

– Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma, avslutar Kajsa Sjöholm.

Health outcomes and their association with weight regain after substantial weight loss in Sweden: a prospective cohort study, The Lancet Region Health – Europe.


Dela artikeln

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Dietisten
Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Flaskor med olika lösningar som används vid masspektrometriska analyser. Hannes Almeräng

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus 

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning 

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska 

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse


Dela artikeln

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning
Fullkorn
Adobe.stock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.