Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

– Personligen trodde jag inte att det skulle göra så stor skillnad hur vi får i oss probiotikan. Vår studie visar att minne och koncentration kan förändras om probiotika-pulvret är inkapslat, medan pulver som inte är inkapslat påverkar den mentala hälsan mer, till exempel ångest, depression och liknande, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet med inriktning på kopplingen mellan tarm och hjärna.

Probiotika är levande bakterier som ofta intas via livsmedel eller kosttillskott. Hur bakterierna tillreds har länge varit viktigt för hållbarhet och lagring, men studien visar att tillredningsformen också kan påverka hur bakterierna verkar i tarmen och därmed i hjärnan. Inkapsling gör att fler bakterier når längre ner i tarmkanalen, vilket kan ge andra biologiska effekter än icke-inkapslade former.

– Vi såg att formen gav olika effekter i hjärnan. Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra, det beror helt på vad individen behöver stärka. Olika tillredningsformer är olika bra i olika situationer, säger Julia Rode.

Första studien på friska äldre

Studien är, enligt forskarna, den första som jämför olika tillredningsformer av probiotika hos friska äldre personer. Totalt deltog 87 personer i åldern 60–80 år. Deltagarna fick antingen mikroinkapslad eller icke-inkapslad probiotika från samma bakteriestam och i samma dos. En kontrollgrupp fick placebo.

Effekterna följdes med magnetresonanskamera, tester av hjärnfunktion samt frågeformulär. Resultaten visade tydliga skillnader i hjärnans funktionella kopplingar beroende på hur probiotikan intogs, vilket ytterligare stärker forskningen kring tarm–hjärnaxeln och dess betydelse för ett friskare åldrande.

Olika effekter beroende på form

Enligt studiens resultat hade tillredningsformerna olika påverkan:

• Inkapslat pulver påverkade kognitiva funktioner som minne, fokus, uppmärksamhet och orientering.
• Icke-inkapslat pulver påverkade mental hälsa, med effekter kopplade till nedstämdhet, ångest och depression.

– Probiotika är bra för hjärnans funktion och genom data i den här studien kan vi förhoppningsvis ge mer kunskap om hur man exempelvis kan få i sig probiotika för att exempelvis möta en stressig period, säger Julia Rode.

Om studien

Studien omfattade 87 friska personer i åldern 60–80 år. Samma probiotikastam och dos användes i både inkapslad och icke-inkapslad form. Resultaten visar att intagsformen kan påverka hjärnans funktion på olika sätt, vilket kan vara relevant vid individuell anpassning av probiotikaanvändning.

Läs mer HÄR.