Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta, bland annat varannandagsfasta, periodisk fasta och tidsbegränsat ätande. De flesta studier följde deltagarna i upp till tolv månader.

Resultaten visar att periodisk fasta inte hade någon kliniskt meningsfull effekt på viktnedgång jämfört med traditionella kostråd eller ingen intervention alls.

– Periodisk fasta kan vara ett rimligt alternativ för vissa personer, men det nuvarande vetenskapliga underlaget motiverar inte den entusiasm som vi ser på sociala medier, säger Luis Garegnani, huvudförfattare till översikten och forskare vid Universidad Hospital Italiano de Buenos Aires Cochrane Associate Centre.

Forskarna pekar på flera begränsningar i evidensläget. Antalet studier är relativt litet, många har små studiepopulationer och rapporteringen av biverkningar är inkonsekvent. Få studier har undersökt långtidseffekter, trots att obesitas är ett kroniskt tillstånd där långsiktiga resultat är avgörande för kliniska rekommendationer.

Dessutom har majoriteten av studierna genomförts i höginkomstländer och bland övervägande vita populationer. Författarna betonar därför att resultaten inte kan generaliseras till hela befolkningen, utan kan variera beroende på faktorer som ålder, kön, etnicitet, sjukdomstillstånd och ätbeteenden.

– Med det kunskapsläge som finns i dag är det svårt att ge en generell rekommendation. Läkare behöver därför göra individuella bedömningar när de ger råd till vuxna med övervikt om viktnedgång, säger Eva Madrid, forskare vid Cochrane Evidence Synthesis Unit Iberoamerica.

Cochrane är ett internationellt, oberoende forskningsnätverk som sammanställer och analyserar vetenskaplig evidens om hälso- och sjukvårdsinsatser.

Läs mer HÄR.