Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Större glukossvängningar vanligt efter obesitaskirurgi­

Patienters glukosnivåer påverkas troligtvis mer av kostens kolhydratinnehåll efter obesitaskirurgi jämfört med innan. Större svängningar i vävnadernas glukosnivåer och hypoglykemi är vanligt efter gastric bypass och sleeve gastrektomi. Detta är några av slutsatserna i dietisten i Inger Nilsens avhandling.

Dietisten
Redaktionen 31 mars, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

S

exton procent av Sveriges vuxna befolkning uppgav i en enkätundersökning 2022 att de har sjukdomen obesitas (BMI>30 kg/m2) (2). Gastric bypass eller sleeve gastrektomi bör enligt nationella riktlinjer för vård vid obesitas erbjudas vuxna patienter med BMI ≥35 kg/m2 (3). Gastric bypass bör även övervägas vid BMI mellan 30-35 kg/m2 med samtidig allvarlig obesitasrelaterad sjukdom (3).

I Sverige utfördes cirka 5 000 obesitasoperationer under 2023 där gastric bypass var den vanligaste operationsmetoden (figur 1) (4). Obesitaskirurgi bidrar till minskad risk att drabbas av typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer, samt till förbättring av obesitasrelaterad samsjuklighet (5,6).

Innan obesitaskirurgi är det rutin att patienter genomgår förbehandling med lågenergidiet med syftet att minska mängden fett i bukhålan och reducera leverns volym (7). Därigenom kan operationens tekniska utförande underlättas och risken för komplikationer minska (8). Då behandling med lågenergidiet ser olika ut vid kirurgiska centra i Sverige och internationellt, genomförde vi en systematisk litteraturgenomgång av 33 vetenskapliga artiklar inom området. Vi kom fram till att 2-4 veckors behandling med 800-1200 kilo­kalorier/dag (low-energy diet) resulterade i liknande viktnedgång som 450-800 kilokalorier/dag (very low-energy diet) (9). Vidare har studier demonstrerat att den största minskningen av levervolymen sker under de första 2-4 veckorna av behandlingen (7). Sammanfattningsvis är 2-4 veckors behandling med lågenergidiet innehållande 800-1200 kcal/dag troligtvis en tillräcklig behandling för flertalet patienter inför obesitaskirurgi.

Anatomiska förändringar

Obesitaskirurgi medför anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen samt ett förändrat hormonsvar efter kostintag. Detta ger ett snabbare upptag av kolhydrater från tarmen till blodbanan och kan hos vissa patienter leda till mer svängande glukosnivåer och episoder med hypoglykemi (10, 11). I en longitudinell observationsstudie studerade vi kvinnor utan diabetes före och efter gastric bypass och sleeve gastrek­tomi med kontinuerlig glukosmätning och kostregistrering (12). Här såg vi att den genomsnittliga glukosnivån per dygn reducerades efter obesitaskirugi, men att glukosnivåerna varierade mer över dygnet (Figur 2). Vidare fann vi att episoder med låga glukosnivåer (<3.9 mmol/L) var vanligt både sex och tolv månader efter operationen. Ett högre intag av kolhydrater var kopplat till större svängningar i glukosnivåerna över dygnet.

Sammantaget innebär detta att patienter bör få information om att större glukossvängningar och låga glukosnivåer är vanligt efter gastric bypass och sleeve gastrektomi samt om hur olika kostfaktorer antas kunna påverka detta. Vidare bör screening för att upptäcka symtom på hypoglykemi övervägas efter obesitaskirurgi.

Skribent Inger Nilsen

Verksamhetsutvecklare och legitimerad dietist vid Dietist- och Logopedverksamheten och ansluten till Centrum för klinisk forskning, Region Dalarna. I slutet av förra året disputerade hon vid Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap med avhandlingen ”Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery” (1).

Referenser

Nilsen. Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1901985&dswid=-3729Folkhälsomyndigheten 2024.Socialstyrelsen 2023.Scandinavian Obesity Surgery Registry 2023.Sundbom et al. Ann Surg 2017.Wiggins et al. PLoS Med 2020.Edholm et al. Surg Obes Relat Dis 2015.Anderin et al. Ann Surg. 2015.Nilsen et al. Obes Rev 2024.Al-Najim et al. Physiol Rev 2018.Papamargaritis et al. Nutrients 2021.Nilsen et al. Surg Obes Relat Dis 2024.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.