S

exton procent av Sveriges vuxna befolkning uppgav i en enkätundersökning 2022 att de har sjukdomen obesitas (BMI>30 kg/m2) (2). Gastric bypass eller sleeve gastrektomi bör enligt nationella riktlinjer för vård vid obesitas erbjudas vuxna patienter med BMI ≥35 kg/m2 (3). Gastric bypass bör även övervägas vid BMI mellan 30-35 kg/m2 med samtidig allvarlig obesitasrelaterad sjukdom (3).

I Sverige utfördes cirka 5 000 obesitasoperationer under 2023 där gastric bypass var den vanligaste operationsmetoden (figur 1) (4). Obesitaskirurgi bidrar till minskad risk att drabbas av typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer, samt till förbättring av obesitasrelaterad samsjuklighet (5,6).

Innan obesitaskirurgi är det rutin att patienter genomgår förbehandling med lågenergidiet med syftet att minska mängden fett i bukhålan och reducera leverns volym (7). Därigenom kan operationens tekniska utförande underlättas och risken för komplikationer minska (8). Då behandling med lågenergidiet ser olika ut vid kirurgiska centra i Sverige och internationellt, genomförde vi en systematisk litteraturgenomgång av 33 vetenskapliga artiklar inom området. Vi kom fram till att 2-4 veckors behandling med 800-1200 kilo­kalorier/dag (low-energy diet) resulterade i liknande viktnedgång som 450-800 kilokalorier/dag (very low-energy diet) (9). Vidare har studier demonstrerat att den största minskningen av levervolymen sker under de första 2-4 veckorna av behandlingen (7). Sammanfattningsvis är 2-4 veckors behandling med lågenergidiet innehållande 800-1200 kcal/dag troligtvis en tillräcklig behandling för flertalet patienter inför obesitaskirurgi.

Anatomiska förändringar

Obesitaskirurgi medför anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen samt ett förändrat hormonsvar efter kostintag. Detta ger ett snabbare upptag av kolhydrater från tarmen till blodbanan och kan hos vissa patienter leda till mer svängande glukosnivåer och episoder med hypoglykemi (10, 11). I en longitudinell observationsstudie studerade vi kvinnor utan diabetes före och efter gastric bypass och sleeve gastrek­tomi med kontinuerlig glukosmätning och kostregistrering (12). Här såg vi att den genomsnittliga glukosnivån per dygn reducerades efter obesitaskirugi, men att glukosnivåerna varierade mer över dygnet (Figur 2). Vidare fann vi att episoder med låga glukosnivåer (<3.9 mmol/L) var vanligt både sex och tolv månader efter operationen. Ett högre intag av kolhydrater var kopplat till större svängningar i glukosnivåerna över dygnet.

Sammantaget innebär detta att patienter bör få information om att större glukossvängningar och låga glukosnivåer är vanligt efter gastric bypass och sleeve gastrektomi samt om hur olika kostfaktorer antas kunna påverka detta. Vidare bör screening för att upptäcka symtom på hypoglykemi övervägas efter obesitaskirurgi.

Skribent Inger Nilsen

Verksamhetsutvecklare och legitimerad dietist vid Dietist- och Logopedverksamheten och ansluten till Centrum för klinisk forskning, Region Dalarna. I slutet av förra året disputerade hon vid Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap med avhandlingen ”Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery” (1).

Referenser

Nilsen. Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1901985&dswid=-3729Folkhälsomyndigheten 2024.Socialstyrelsen 2023.Scandinavian Obesity Surgery Registry 2023.Sundbom et al. Ann Surg 2017.Wiggins et al. PLoS Med 2020.Edholm et al. Surg Obes Relat Dis 2015.Anderin et al. Ann Surg. 2015.Nilsen et al. Obes Rev 2024.Al-Najim et al. Physiol Rev 2018.Papamargaritis et al. Nutrients 2021.Nilsen et al. Surg Obes Relat Dis 2024.