Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Större glukossvängningar vanligt efter obesitaskirurgi­

Patienters glukosnivåer påverkas troligtvis mer av kostens kolhydratinnehåll efter obesitaskirurgi jämfört med innan. Större svängningar i vävnadernas glukosnivåer och hypoglykemi är vanligt efter gastric bypass och sleeve gastrektomi. Detta är några av slutsatserna i dietisten i Inger Nilsens avhandling.

Dietisten
Redaktionen 31 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

S

exton procent av Sveriges vuxna befolkning uppgav i en enkätundersökning 2022 att de har sjukdomen obesitas (BMI>30 kg/m2) (2). Gastric bypass eller sleeve gastrektomi bör enligt nationella riktlinjer för vård vid obesitas erbjudas vuxna patienter med BMI ≥35 kg/m2 (3). Gastric bypass bör även övervägas vid BMI mellan 30-35 kg/m2 med samtidig allvarlig obesitasrelaterad sjukdom (3).

I Sverige utfördes cirka 5 000 obesitasoperationer under 2023 där gastric bypass var den vanligaste operationsmetoden (figur 1) (4). Obesitaskirurgi bidrar till minskad risk att drabbas av typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer, samt till förbättring av obesitasrelaterad samsjuklighet (5,6).

Innan obesitaskirurgi är det rutin att patienter genomgår förbehandling med lågenergidiet med syftet att minska mängden fett i bukhålan och reducera leverns volym (7). Därigenom kan operationens tekniska utförande underlättas och risken för komplikationer minska (8). Då behandling med lågenergidiet ser olika ut vid kirurgiska centra i Sverige och internationellt, genomförde vi en systematisk litteraturgenomgång av 33 vetenskapliga artiklar inom området. Vi kom fram till att 2-4 veckors behandling med 800-1200 kilo­kalorier/dag (low-energy diet) resulterade i liknande viktnedgång som 450-800 kilokalorier/dag (very low-energy diet) (9). Vidare har studier demonstrerat att den största minskningen av levervolymen sker under de första 2-4 veckorna av behandlingen (7). Sammanfattningsvis är 2-4 veckors behandling med lågenergidiet innehållande 800-1200 kcal/dag troligtvis en tillräcklig behandling för flertalet patienter inför obesitaskirurgi.

Anatomiska förändringar

Obesitaskirurgi medför anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen samt ett förändrat hormonsvar efter kostintag. Detta ger ett snabbare upptag av kolhydrater från tarmen till blodbanan och kan hos vissa patienter leda till mer svängande glukosnivåer och episoder med hypoglykemi (10, 11). I en longitudinell observationsstudie studerade vi kvinnor utan diabetes före och efter gastric bypass och sleeve gastrek­tomi med kontinuerlig glukosmätning och kostregistrering (12). Här såg vi att den genomsnittliga glukosnivån per dygn reducerades efter obesitaskirugi, men att glukosnivåerna varierade mer över dygnet (Figur 2). Vidare fann vi att episoder med låga glukosnivåer (<3.9 mmol/L) var vanligt både sex och tolv månader efter operationen. Ett högre intag av kolhydrater var kopplat till större svängningar i glukosnivåerna över dygnet.

Sammantaget innebär detta att patienter bör få information om att större glukossvängningar och låga glukosnivåer är vanligt efter gastric bypass och sleeve gastrektomi samt om hur olika kostfaktorer antas kunna påverka detta. Vidare bör screening för att upptäcka symtom på hypoglykemi övervägas efter obesitaskirurgi.

Skribent Inger Nilsen

Verksamhetsutvecklare och legitimerad dietist vid Dietist- och Logopedverksamheten och ansluten till Centrum för klinisk forskning, Region Dalarna. I slutet av förra året disputerade hon vid Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap med avhandlingen ”Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery” (1).

Referenser

Nilsen. Glucose – friend and foe. Glucose alterations and dietary intake in patients undergoing bariatric surgery. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1901985&dswid=-3729Folkhälsomyndigheten 2024.Socialstyrelsen 2023.Scandinavian Obesity Surgery Registry 2023.Sundbom et al. Ann Surg 2017.Wiggins et al. PLoS Med 2020.Edholm et al. Surg Obes Relat Dis 2015.Anderin et al. Ann Surg. 2015.Nilsen et al. Obes Rev 2024.Al-Najim et al. Physiol Rev 2018.Papamargaritis et al. Nutrients 2021.Nilsen et al. Surg Obes Relat Dis 2024.


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.