Nutrition

Patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset kommer att få ”hemlagad mat” från eget kök

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer att leverera ”hemlagad mat”, ska ge ökad matglädje och locka patienterna att äta behovsanpassad och rätt komponerad mat.

\n\nFör första gången i Sverige, har upphandlingsformen innovationsvänlig upphandling använts inom området patientmåltider. Avtalet, som måltidsleverantören Coor erhållit, omfattar drift av tillagningsköket, måltidsvärdar på vårdavdelningarna i den slutna vården och ett forsknings- och innovationspartnerskap med Karolinska Universitetssjukhuset. När köket öppnar, den 1 december, så kommer inte bara Karolinskas patienter i Solna att få hemlagad mat utan också en varierad meny.\n– Matsedeln kommer innehålla alltifrån traditionell svensk husmanskost till modernare rätter och mat med influenser från andra kulturer. Maten kommer att variera över säsong och levereras kyld till vårdavdelningarna där den värms, säger Ann Ödlund Olin, Med Dr, leg sjuksköterska, Kvalitet och Patientsäkerhet.\n\nI partnerskapet mellan Karolinska Solna och Coor ingår bland annat att kontinuerligt utveckla måltidskoncept.\n– Tilltalande måltidskoncept ska ge ökad matglädje. En annan del i samarbetet handlar om IT-lösningar som till exempel att patienterna ska kunna se menyn på TV-skärmen i patientrummet, säger Ann Ödlund Olin.\n\nPå vårdavdelningarna i den slutna vården kommer måltidsvärdar, anställda av Coor, att arbeta i vårdavdelningsköken veckans alla dagar. Syftet med måltidsvärdarna är bland annat för att säkerställa hög kvalitet på måltiderna och mathantering i vårdavdelningsköken och att livsmedelshygienen är hög.\n\n

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.