Utreder EU-stöd till frukt i skolan

På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket analyserat ett förslag till stöd för frukt i skolan. Skolfruktstödet skulle om det infördes ligga på 38 miljoner. Utredningen visar att den administrativa kostnaden för att införa och administrera stödet är hög i förhållande till budgeten för skolfrukt.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Syftet med stödet är enligt EU-förordningen att skolbarns konsumtion av frukt och grönsaker bör främjas för en god kosthållning i skolan. Stödet ska också bidra till att målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik nås. Jordbruksverket lämnar nu sitt förslag till regeringen.

– Genom att använda studier och kunskapssammanställningar som redan finns bedömer vi att det är möjligt att utforma mer kostnadseffektiva åtgärder för att långsiktigt öka skolbarns konsumtion av frukt och grönsaker, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef.

Skolfruktsstödet innebär ett bidrag för att stärka budgeten för livsmedelsinköp på skolorna och ge möjlighet att erbjuda frukt till skolbarnen. Eftersom budgeten för stödet är relativt liten innebär det utdelning av skolfrukt cirka två veckor per år. Erfarenheter från skolmjölkstödet visar att ett stöd till utdelning av frukt inte är en effektiv insats för kommunerna och skolbarnen. Det är administrativt betungade både för stödmottagare och myndigheten, och en betydande del av budgeten går till administration, förvaltning och kontroll.

Skrivelse med Jordbruksverkets analys av ett stöd till skolfrukt

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.