Gastroenterologi

Oxalat kan spela roll vid inflammatorisk tarmsjukdom

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan ha en förändrad förmåga att hantera oxalat från maten. Det visar en studie som väcker frågor om vilken betydelse ämnet kan ha för inflammationen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – och om samspelet mellan kost, tarmflora och sjukdom kan vara viktigare än man tidigare trott.

Redaktionen 18 september, 2026 • 2 minuters läsning

Oxalat är ett naturligt förekommande ämne som finns i många vegetabiliska livsmedel, bland annat spenat, nötter, rödbetor och sötpotatis. Ämnet har framför allt uppmärksammats i samband med njursten, eftersom oxalat kan binda till kalcium och bilda kristaller.

Men oxalat bryts också ned och transporteras i tarmen, bland annat med hjälp av tarmbakterier och särskilda transportproteiner. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka om den processen fungerar annorlunda hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Högre nivåer vid Crohns sjukdom

Studien kombinerar analyser av prover från patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit med försök i celler och flera olika musmodeller.

I tarmvävnad från personer med IBD fann forskarna lägre nivåer av två transportproteiner som är involverade i kroppens hantering av oxalat. Hos personer med Crohns sjukdom uppmättes dessutom högre halter av oxalat i avföringen än hos personer utan IBD, trots att det rapporterade intaget av växtbaserade livsmedel var ungefär likartat.

Resultaten skulle kunna tyda på att det inte enbart är mängden oxalat i maten som spelar roll, utan också hur tarmen kan ta hand om ämnet.

I de experimentella delarna av studien såg forskarna också tecken på att oxalat kan förstärka en redan pågående inflammation i tarmen. När möss med experimentell kolit fick en kost med högre oxalatinnehåll förvärrades inflammationen, medan en kost med lägre innehåll gav motsatt effekt.

Inga nya kostråd ännu

Resultaten innebär dock inte att personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit bör börja undvika oxalatrika livsmedel. Patientmaterialet är begränsat och en stor del av studien bygger på experimentella modeller. Forskarna beskriver själva resultaten från patienterna som hypotesgenererande och efterlyser större och längre studier innan några kostrekommendationer kan ges.

Det är en viktig reservation eftersom många oxalatrika livsmedel också bidrar med fiber, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Att begränsa dem utan tydliga skäl kan därför få andra konsekvenser för kostens kvalitet.

Forskarna pekar i stället på flera möjliga vägar för fortsatt forskning. En är att undersöka om tarmfloran kan påverkas så att oxalat bryts ned mer effektivt. På sikt skulle kunskapen också kunna bidra till en mer individanpassad kostbehandling, där både kostintag, tarmfunktion och mikrobiom vägs in.

För dietister blir resultaten därför framför allt en intressant pusselbit i forskningen om IBD – snarare än ett skäl att redan nu förändra kostråden.

Källa: Salvador AC et al. Dietary Oxalate and Intestinal Inflammation: Evidence From Experimental Colitis and Inflammatory Bowel Disease Patient Cohorts. Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology, 2026.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.