Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

En persons vikt vid 20 års ålder har en avgörande betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

16 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

Foto: Stock.adobe.com

Studien bygger på drygt 25 000 deltagare ur befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarna fick själva uppge den vikt de hade när de var 20 år. När samma personer var mellan 50 och 64 år vägdes de och fick sina kranskärl undersökta med datortomografi.

– Vår studie visar att den vikt man har i 20-årsåldern i hög grad påverkar vad som kommer att hända i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. En person som har 15 kilos övervikt vid 20 års ålder har 60 procent högre risk för åderförkalkning i kranskärlen 40 år senare. Det innebär att man bär med sig den risken upp i vuxen ålder, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Flera studier har tidigare visat att övervikt i tidig vuxenålder ökar risken att drabbas av stroke och hjärtinfarkt senare i livet. Men enligt Göran Bergström är det här första gången man kunnat se hur kranskärlen påverkas av övervikten cirka 40 år senare.

­– Den här studien visar hur viktigt det är att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor, med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Genom att ge barn och föräldrar förutsättningar att äta sunt och röra på sig kan vi förebygga och förhindra att människor drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket är målet med SCAPIS, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.