Forskning

Övervikt som ung riskfaktor för blodpropp som vuxen

Övervikt i barndom eller ung vuxen ålder utgör var för sig riskfaktorer för blodproppar senare i livet. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Kopplingen … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Övervikt i barndom eller ung vuxen ålder utgör var för sig riskfaktorer för blodproppar senare i livet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Kopplingen mellan fetma och blodproppar är känd sedan tidigare. Däremot har det hittills varit oklart i vilken grad förhöjt BMI under barndom och pubertet påverkar. Syftet med studien har varit att klarlägga sambanden mellan BMI-utveckling i unga år och blodproppar senare i livet.

Den aktuella studien omfattar 37 672 män i Sverige, födda åren 1945–1961. Den bygger på uppgifter om längd, vikt och BMI från både skolhälsovård och mönstring, vid 8 respektive 20 års ålder, samt registeruppgifter om eventuella blodproppar, fram till i genomsnitt 62 års ålder.

När resultaten nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine framgår det att BMI vid både 8 och 20 års ålder, oberoende av varandra, kan kopplas till venösa blodproppar exempelvis i benet (djup ventrombos) eller i lungan (lungemboli).

Två grupper hade i vuxen ålder signifikant ökad risk för venös blodpropp. Dels individer som hade haft övervikt i både barndom och som unga vuxna, dels individer med normalvikt i barndomen och övervikt först som unga vuxna.

Med övervikt i både barndom och ung vuxen ålder ökade också risken för arteriell blodpropp, alltså propp till följd av trånga kärl med fettavlagringar och inflammation. Antalet fall av arteriell blodpropp i undersökningen var dock få så ytterligare studier behövs för att bekräfta fynden. Alla jämförelser i studien gjordes mot den grupp som hade normalvikt vid både 8 och 20 års ålder.

Overweight in childhood and young adulthood increases the risk for adult thromboembolic events.

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.