Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Övervikt som ung riskfaktor för blodpropp som vuxen

Övervikt i barndom eller ung vuxen ålder utgör var för sig riskfaktorer för blodproppar senare i livet. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Kopplingen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Övervikt i barndom eller ung vuxen ålder utgör var för sig riskfaktorer för blodproppar senare i livet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Kopplingen mellan fetma och blodproppar är känd sedan tidigare. Däremot har det hittills varit oklart i vilken grad förhöjt BMI under barndom och pubertet påverkar. Syftet med studien har varit att klarlägga sambanden mellan BMI-utveckling i unga år och blodproppar senare i livet.

Den aktuella studien omfattar 37 672 män i Sverige, födda åren 1945–1961. Den bygger på uppgifter om längd, vikt och BMI från både skolhälsovård och mönstring, vid 8 respektive 20 års ålder, samt registeruppgifter om eventuella blodproppar, fram till i genomsnitt 62 års ålder.

När resultaten nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine framgår det att BMI vid både 8 och 20 års ålder, oberoende av varandra, kan kopplas till venösa blodproppar exempelvis i benet (djup ventrombos) eller i lungan (lungemboli).

Två grupper hade i vuxen ålder signifikant ökad risk för venös blodpropp. Dels individer som hade haft övervikt i både barndom och som unga vuxna, dels individer med normalvikt i barndomen och övervikt först som unga vuxna.

Med övervikt i både barndom och ung vuxen ålder ökade också risken för arteriell blodpropp, alltså propp till följd av trånga kärl med fettavlagringar och inflammation. Antalet fall av arteriell blodpropp i undersökningen var dock få så ytterligare studier behövs för att bekräfta fynden. Alla jämförelser i studien gjordes mot den grupp som hade normalvikt vid både 8 och 20 års ålder.

Overweight in childhood and young adulthood increases the risk for adult thromboembolic events.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.